Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsbyggnad

Norrköping långt fram i anpassningen till ett förändrat klimat

Publicerad: 20 juli 2021, 07:42

Flera stora översvämningar har drabbat kommuner i Sverige i sommar. Bilden är dock tagen i Höganäs 2019.

Foto: MATHILDA AHLBERG

Extrema värmeböljor, skogsbränder, våldsamma skyfall. I sommar har flera svåra väderhändelser inträffat runt om i världen och i Sverige intensifierar nu många kommuner sin klimatanpassning. Norrköping en av dem som kommit längst.


Ämnen i artikeln:

KlimatStadsplaneringÖversvämning

Enligt IVL, Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkrings senaste kartläggning av kommunernas klimatarbete hör Norrköping till en av landets absolut bästa på området.

Receptet bygger mycket på samverkan, säger kommunens miljö- och klimatstrateg Merja Willman: 

– Allt började 2014 med en motion om klimatanpassning. Kommunfullmäktige beslutade att vi skulle ta fram riktlinjer för sådan. Vi jobbar i bred samverkan mellan förvaltningar och kommunala bolag. 

De politiska riktlinjerna för klimatanpassningen tog runt fyra år att få fram. Att låta den ta tid var ett medvetet val.

– Då fick vi möjlighet att identifiera sårbarheter, både geografiska områden i Norrköping och inom olika sektorer. Det var också viktigt att göra kunskapsresan internt för att alla skulle skulle förstå och vara med på tåget.

Norrköpings samverkar dessutom sedan länge med forskare på Linköpings universitet och SMHI. Man har i flera år gjort risk- och sårbarhetsanalyser tillsammans där man studerat effekten av värme inom förskola, skola, vård och omsorg, både ute och inne.   

– För att sprida kunskap inför och under en värmebölja har kommunen tagit fram affischer med rekommendationer för sårbara grupper som barn och äldre. Det har också varit viktigt för oss att följa upp hur verksamheterna upplevt de senaste somrarna, säger Merja Willman. 

Med stöd av Linköpings universitet pågår även ett stort arbete med Norrevo, ett bolag som förvaltar kommunens fastigheter, och det kommunala Hyresbostäder. Tillsammans inventerar man sårbarheter både i inom- och utomhusmiljön och vad som behöver anpassas till ett förändrat klimat.

Projektet finansieras av Länsförsäkringar. Inventeringen görs av studenter som läser miljövetarprogrammet och sammanställs av forskare på universitetet. 

– Det kan handla om att man kan behöva flytta en elcentral från källare till gatuplan på grund av översvämningsrisken, eller att öka vegetationen utanför en förskola för mer skugga, säger Merja Willman. 

Redan före värmeböljan 2018 hade kommunen startat en värmekartläggning. 

– Vi hade börjat förbereda vård och omsorg, gjort checklistor men räknade inte med den långvariga värmen från maj till september. Bostäderna var inte anpassade. 

– Vi har det med oss när vi planerar exempelvis äldreboenden nu, alltifrån att se till att det finns vegetation som kan skugga och alltid AC i nya äldreboenden.  

Ytterligare en gång under senare år har kommunen drabbats av en extrem väderhändelse. Det var 2011 då ett skyfall mer eller mindre slog ut kommunen i flera dagar, tågen hade svårt att rulla och it-problem uppstod.

– En del serverhallar låg för dåligt till. Det var en väckarklocka och skyndade på processen, säger Merja Willman.

När det gäller översvämningsriskerna har kommunen nu gjort kalkyler för att få veta vilka områden som kan drabbas vid stora eller långvariga regn. Delar av kommunen ligger i låglänta områden som riskeras att översvämmas. Lösningen är att bygga multifunktionella ytor, parker och fotbollsplaner där vatten kan samlas för att sedan försvinna. Kruxet är att Norrköping är tätbebyggt.

– Där har vi utmaningar, det måste vi fundera över. 

 

Fakta: Stor skillnad i kommunernas arbete med klimatanpassning

Skånska Lomma är landets allra bästa klimatanpassningskommun, enligt IVL Svenska Miljöinstitutets och Svensk Försäkrings enkät. Norrköping är tvåa. 

Enkäten har besvarats av 180 av landets 290 kommuner. De flesta, 160 stycken, anger att de arbetar med klimatanpassning, men skillnaderna är stora. Varannan kommun når inte upp till hälften av enkätens maxpoäng.  

Rankningen av kommunernas klimatanpassningsarbete bygger på en enkät som gjordes under perioden 26 januari till och med 1 mars 2021. Frågorna bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool. 

Här hittar du rapporten Klimatanpassning 2021 – så långt har Sveriges kommuner kommit:

 

Barbara Taltavull

redaktion@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev