Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsbyggnad

”Det här kommer att förändra Boden för all framtid”, säger kommunstyrelsens ordförande Claes Nordmark om industrisatsningen.

Foto: Simon Eliasson, Jeff Roberson/TT

Marken blev till guld – chansningen som fick Boden att sjuda

Luleå fick Facebook. Lillebror Boden ville också lyckas. Kommunen satsade i flera år tiotals miljoner på att köpa enorma mängder bortglömd mark i obygden. På chans. Intresset var noll, marken stod tom. Tills jackpotten slog till: ett grönt stålverk.
* Så förändrades Boden – från befolkningskrasch till byggboom.
* Markköpen: ”Man kan tycka att vi var dumdristiga. Eller modiga.”
* Lilla grodan som höll på att stjälpa planerna.
* Kommunalrådet om investeringarna: – ”En positiv chock för mig”.

Publicerad: 10 november 2021, 12:25

Måns Wikstrand

Reporter

mwi@dagenssamhalle.se

 

Claes Nordmark pekar ut platsen där stålverket ska ligga.Foto: Simon Eliasson

Claes Nordmark pekar ut platsen där stålverket ska ligga.

Foto: Simon Eliasson

 

PLATSEN

Luften vibrerar av spänning. Bokstavligen alltså. Mekaniska vibrationer från starkströmmen till ställverket. Vi får inte fotografera det, ställverket i Norra Svartbyn är en av det svenska elnätets mest kritiska skärningspunkter. Det ligger mitt ute i skogen, några kilometer norr om Bodens centrum. Här möts stamnätets kraftigaste ledningar från tre håll: från vattenkraftstationerna åt nordost längs Luleälven, från nätet över till Finland och från nätet ner mot Luleå. 

Det är 400 000 volt i ledningarna och luften surrar som av lika många mygg. Men den här dagen är det myggfritt. Det är fem grader kallt och marken som kommunstyrelsens ordförande Claes Nordmark (S) blickar ut över täcks av tio centimeter snö: Boden Industrial Park, så har man marknadsfört platsen i några år. En tom industripark. Kommunen har avverkat skogen och röjt den igenväxande åkermarken. 

– Det var härifrån de en gång hade tänkt ta elen till Stålverk 80, berättar Claes Nordmark.

I Norrbotten minns alla Stålverk 80, löftena från staten om tusentals jobb. Löften som blev noll när stålpriserna rasade och staten gav upp.

45 år senare blir det el till ett stålverk härifrån ändå. Om privat riskkapital lyckas bättre. Här ska en av de största svenska industrisatsningarna i historien ske: 2024 ska H2 Green Steel ha ett stålverk på plats för storskalig tillverkning av fossilfritt stål med hjälp av vätgasteknik. Investering: 25-35 miljarder kronor. Jobb: minst 1 500 stycken. Kapacitet: årsproduktion av fem miljoner ton stål, en fördubbling av den totala svenska stålproduktionen. Elförbrukning: 15 gånger hela Bodens kommuns, 9 procent av Sveriges.

Claes Nordmark pekar ut var stålverket är tänkt att ligga. Var man placerar de 160 meter höga ljusbågsugnarna. Var vätgasfabriken kommer att hamna. Vätgasen är nyckeln till det gröna, den ska ersätta de stora mängder kol och olja som går åt vid tillverkningen av vanligt stål. Bara vätgasfabriken lär bli 40 gånger större än någon annan känd vätgastillverkning i världen.

– Det här kommer att förändra Boden för all framtid, säger han.

Försvarets neddragningar orsakade befolkningsras på 90-talet. Nu satsar Försvarsmakten i Boden igen.Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten

Försvarets neddragningar orsakade befolkningsras på 90-talet. Nu satsar Försvarsmakten i Boden igen.

Foto: Mattias Hellgren/Försvarsmakten

HISTORIEN

– Från 1917, när fästningen stod klar, till mitten av 1990-talet var vi en stad med offentliga jobb och allt var frid och fröjd. Sedan kom kraschen.

Försvaret var allt. Det vimlade av män och pojkar i grönt. Under 1990-talet kom försvarsbeslut om neddragningar och nedläggningar i rask följd. Bodens garnison krympte snabbt. I dag står en minnessten utanför artilleriregementet A8s gamla huvudport. Fler mindre regementen är nedlagda och i byggnaderna pågår helt andra saker, om de inte är rivna. 

Lägg till det att det stora länssjukhuset lades ner och flyttades till Luleå. En bitter politisk strid som storebror vann. På några år tappade Boden 10 procent av befolkningen, från 30 000 till 27 000. Andelen unga vuxna sjönk drastiskt – det var de som flyttade. Boden träffade avtal med bostadsakuten och hus revs. Inte ens det gick särskilt bra. Sprängningen av två höghus på Sveafältet gick snett; husen stod kvar, svårt lutandes. 

– Det var allmänt rätt depressivt, säger Claes Nordmark.

Det är inte fel att säga att chocken lamslog Boden även politiskt. Men så småningom började man tänka i nya banor. Framåt. Kommunalrådet berättar om Bodens tillväxtprogram. Om dataspelsbranschen, till exempel. Boden är ett dataspelscentrum med gymnasieutbildning och företag i nära samarbete.

– Vi har fått skapa saker själva. Första året fick vi skrapa fram 25 personer som ville gå utbildningen. Nu har vi ungefär 1 000 sökande till 200 platser.

Ett företag har flyttat hit från Seattle. Om något år hoppas Boden ha upp till 700 dataspelsstudenter. 

En annan del i tillväxtprogrammet blev de elintensiva näringarna. Här finns grön el i massor, Luleälven producerar 9 procent av Sveriges el och i Bodens kommun ligger de tre sista i trappan av älvens 15 kraftverk.

Bodens centrum. Här planeras både nya bostäder och hotell.Foto: Simon Eliasson

Bodens centrum. Här planeras både nya bostäder och hotell.

Foto: Simon Eliasson

MARKKÖPEN

Luleå landade Facebook 2013. Något sådant ville så klart Boden också ha. Man lyckades locka etableringar av typen serverhallar till före detta försvarslokaler. Bland annat ett bolag i bitcoinbranschen, som nu gått i konkurs.

Men Boden ville ha mer och tog sikte på ställverket i Norra Svartbyn.

– För ungefär fem år sedan började kommunen köpa in mark där. Det var många markägare som hade någon liten yta. Dataserverhallar eller något ditåt var väl vad vi tänkte oss, berättar Claes Nordmark.

Ett par gånger var det nära. En egyptisk affärsman sa sig vilja bygga ”en knutpunkt för digitala motorvägar”. Finansieringen föll. När Northvolt sökte lokaliseringen för sin batterifabrik fanns Svartbyn med i matchen. Men Boden fick tji. Ändå fortsatte kommunstyrelsen ge samhällsbyggnadschefen Lars Andersson uppdrag att köpa in mer mark. 

Många ögonbryn har höjts kring det, till exempel när kommunen köpte tillbaka mark man nyligt sålt till Svenska kyrkan. Dyrare. 550 hektar har det blivit totalt. Så stort att standardmetoden med fotbollsplaner för att förstå ytstorlek knappt fungerar. Hur förstår man 780 fotbollsplaner?

– Kungsholmen i Stockholm är 391 hektar. Det brukar jag säga så att stockholmare ska förstå, upplyser det leende kommunalrådet.

Kommuner ska ”våga äga mark”, framhåller han. Boden vågade köpa in mark för 20 miljoner ungefär. På ren spekulation.

– Man kan tycka att vi var dumdristiga. Eller modiga. Men ju mer tiden gick insåg vi att det var någon riktigt stor aktör vi behövde för att få i gång parken. Och när företag kommer, stora som små, är mark vad de vill ha: mark på en gång.

Kommunens risktagande med markköpen blev avgörande för att landa stålverket. H2 Green Steel tittade på flera andra tänkbara kommuner, även Kemi i Finland. Men i Boden fanns mark redo, i mängder, med den gröna elen redan på plats. Plus närheten till råvaran, järnmalmen, då malmbanan går förbi Boden samt närheten till hamnen i Luleå dit järnskrot ska komma in (en del i produktionen) och stål skeppas ut.

Riskkapitalisten Harald Mix är en av grundarna bakom både H2 Green Steel och Northvolt.Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Riskkapitalisten Harald Mix är en av grundarna bakom både H2 Green Steel och Northvolt.

Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Riskkapitalisten Harald Mix, en av huvudägarna bakom både Northvolt och H2 Green Steel, beskrev vid lanseringen i februari läget i Svartbyn som så rätt att det var ”nästan läskigt”.

Den internationellt fridlysta åkergrodan trivs i Svartbyn. Stålverket får maka på sig.Foto: Illustration: Jan-Åke Winqvist/SLU Artdatabanken

Den internationellt fridlysta åkergrodan trivs i Svartbyn. Stålverket får maka på sig.

Foto: Illustration: Jan-Åke Winqvist/SLU Artdatabanken

GRODAN

Den nästan läskigt rätta marken visade sig ha ett fel. Den del som först var tänkt för den 1,5 kilometer långa fabriken var för mjuk. Olämplig att bygga stålverk på. 

Man fick tänka om och flytta stålverket till en del av industriparken med berggrunden närmare. Men det området har också villabebyggelsen mycket närmare. En skogsridå på bara 150 meter kommer att skilja villakvarter från stålverk. Oron hos de boende har uttryckts utan omsvep under de offentliga möten bolaget genomfört.

– Vem skulle inte vara orolig om man ska få ett stålverk inpå knuten, säger Claes Nordmark och försäkrar i samma andetag att bolaget har bra lösningar mot både buller och damm. 

Vinnaren blir åkergrodan. Boden Industrial Park är inte alldeles tom. Här finns huggorm, lappuggla, padda, vanlig groda – och åkergroda. Området är inte omistligt för vare sig huggormen eller de övriga groddjurens bevarandestatus. Säger planhandlingarna. Och lappugglans matbord kan man flytta. Åkergrodan är problemet. Den har spetsigare nos än vanlig groda och omfattas av internationella fridlysningsbestämmelser. Kommunens inventering – man lyssnar på kluckandena – indikerar att så många som 1 000 spelande hannar finns i Lillträsket och våtmarkerna kring. Mitt där industrihistoria ska skapas. 

Claes Nordmark börjar rita. Genom området för stålverk, vätgasfabrik och kringindustrier drar han en korridor lite på snedden tvärs över. Längs bäcken och träsket. Det ska bli en lekplats för åkergrodan.

– Vi sätter av den delen som naturskyddsområde. Så får grodan och paddorna vara där. Det är lite unikt, skrattar han.

– Det ska bli världens renaste, grönaste och snyggaste stålverk. Det är vi och företaget helt överens om.

”Kommunekonomin är ansträngd och det har den varit länge”, säger Claes Nordmark.Foto: Simon Eliasson

”Kommunekonomin är ansträngd och det har den varit länge”, säger Claes Nordmark.

Foto: Simon Eliasson

INVESTERINGARNA

I tillväxtprogrammet satte Boden ett befolkningsmål: 30 000 invånare till 2025.

– Det började se svettigt ut, medger Claes Nordmark, då kommunen stått och stampat runt 28 000 några år.

Nu har man reviderat målet: 31 000 invånare till 2030. Beroende på stålverket. 

– Det kan gå mycket snabbare än så. Det som är kritiskt är att vi måste öka trycket i bostadsbyggandet. 

Just nu pågår projekt för cirka 210 lägenheter och 50 småhus i kommunen. 

– Vi beräknar att vi behöver 745 lägenheter och 150 småhus ytterligare till 2030. Vi ska bygga ett helt nytt Boden, bygga en helhet och framför allt bygga hållbart, säger Claes Nordmark.

Vem ska bygga dem?
– Det står många på kö. Lokala företag bygger för fullt, Bodenbo bygger, i Sävast bygger vi så det knakar, radhus och villakvarter. Fördelen med att vi hade ett offensivt befolkningsmål är att nu behöver vi bara skruva på det litegrann.

Dagens Samhälle tittar in hos det största privata bostadsföretaget, Wiksténs Fastigheter. Familjeföretaget äger drygt 900 lägenheter i Boden. Vd Dennis Wikstén berättar att man investerat närmare en halv miljard de senaste åtta åren i nyproduktion.

– Vi tror på Boden och det kommer vi fortsätta göra. Men om stålverket blir verklighet hoppas vi att fler vill vara med och bygga, säger han.

Han säger ”om”. I Boden minns man som sagt Stålverk 80, och att stålverket verkligen blir av är människor här inte tvärsäkra på.

– Jag är realist. Ju fler beslut som fattas av myndigheter och bolaget, ju fler tillstånd de får, desto mer konkret blir det. Och då blir det lättare även för andra, som oss, att ta större ekonomiska beslut, säger Dennis Wikstén.

Samhällsbyggnadsbolaget SBB äger alla äldreboenden i kommunen. Bolaget vill också bidra och skriver i ett pressmeddelande att 1 000 bostäder kan byggas på mark de redan äger.

En färsk undersökning säger att 30 procent av svenskarna är positiva till att flytta norrut för att jobba. 47 procent av de yngre arbetsföra. ”En positiv chock för mig” säger kommunalrådet och påpekar att kommunens viktigaste uppgift för kompetensförsörjningen är att ordna bostäder.

LÄS MER: Miljardsatsning får Boden att jaga invånare. 

Du låter inte orolig i den här delen?
– Det är jag inte. Wiksténs och Bodenbo bygger allt de kan, men att få andra att förstå att Boden är en tillväxtmarknad har varit svårt. Nu förstår folk det!

Foto: Petra Älvstrand/TT

Foto: Petra Älvstrand/TT

ORON

Frågan måste ju ställas.

Blir stålverket verkligen av?
– Det är den vanligaste frågan jag får. Jag kan bara svara ja, det blir av, säger Claes Nordmark.

För den som är lagd åt det oroliga hållet finns annars bra förutsättningar. Bortsett från de enorma mängder pengar H2 Green Steel behöver få in så har bolaget bara börjat skrapa på ytan i tillståndsprocesserna. Man har inget miljötillstånd. Elen i Svartbyn är visserligen urstark, men inte tillräcklig. Svenska Kraftnät behöver öka kapaciteten med en ny ledning från dammen i Messaure. Det tar elva år, varnar myndigheten, och då ska stålproduktionen redan vara i gång för länge sedan. H2 Green Steel har nyligen träffat avtal om leveranser till BMW redan 2025.

Det behövs järnväg in till området, det behövs dubbelspår till Luleå. Investeringsbeslut finns inga och statliga verk brukar ta tid på sig.

Boden behöver få förtur. Tecken finns på att det börjar hända. Svenska Kraftnät har satt tryck på regeringen. Regeringen har ställt krav på Trafikverket.

– De stora industriprojekten i norra Sverige får många myndigheter att ändra sina arbetssätt, snabba på processer, säger Claes Nordmark.

Ihop med de statliga bolagens gröna stålsatsning Hybrit ser han de stora industriprojekten i Norrbotten som ”too big to fail”.

– Det är för viktigt, och det finns inget motstånd: industrialister och miljörörelse tycker likadant. Jag har svårt att se den generaldirektör som vill sitta med Svarte Petter och säga ”vi försenade stålverket med x år”.

Kommunen behöver göra investeringar när staden ska växa snabbt: i förskolor, skolor, infrastruktur, livskvalitet. Men Boden kämpar med att klara redan den ordinarie verksamheten.

– Ekonomin är ansträngd och det har den varit länge.

Kommunen gick back med tunga siffror både 2018 och 2019. Låneskulden överstiger det tak man satt. Kommunalrådet pratar om en underhållsskuld i VA-nätet och i kommunala fastigheter.

Nu låter du orolig för första gången?
– Jag är det. Det är en tuff ekonomisk period. Vi måste lyckas med stålverket också av det skälet: att få Boden på fötter ekonomiskt. 

Claes Nordmark påpekar hur staten hjälper till vid krascher, som Saab i Trollhättan till exempel. 

– Här händer det motsatta. Experter säger att det kan handla om 5 000 nya jobb i regionen. Stålverket kommer öka Sveriges nettoexportvärde med 30 miljarder. 

– Det är självklart att detta är av nationellt intresse. Men frågan är: vad gör då staten för att hjälpa Bodens kommun? 

LÄS MER: Konkurrensverket: Bodens fastighetsaffär med SBB olaglig. 

ANSÖKAN

Tillsammans har Luleås kommunstyrelseordförande Carina Sammeli (S) och Claes Nordmark riktat en ansökan till regeringen. De ber om 151 miljoner kronor och påpekar att läget är extraordinärt. 

– Vi vill bli pilotprojekt för hur man gör en skalbar modell för att ställa om ett samhälle på kort tid och gör det grönt, säger Claes Nordmark.

Bakom ansökan ligger behov av mer expertis för att klara samhällsomvandlingen.

– Vi behöver mer muskler en tid. Just nu står vi och tar risken för hela landet för att det här ska bli av. Vi får fördelar av det så klart, men vi kan inte ta ut förskott på framtida skatteintäkter.

En ledarskribent på Dagens Nyheter läste också ansökan. Och kallade den det konstigaste han läst. Ledarskribenten menar att ”kreativiteten är påtaglig” i spåren av de stora industrisatsningarna i norr.

– Jo, vi har mejlats om det, säger Claes Nordmark.

– Det är politiska klyschor man kommer med, ledarskribenten har inte brytt sig om att fråga oss vad vi tänker.

Det blev även kritik i DN för hans förslag om att ge flyttbidrag till dem som vill flytta till norra Sverige för att jobba. 

– För mig blir det väl en liten fjäder i hatten att jag lyckats reta upp DN:s ledarsida. DN är mallig och storstadsarrogant, man verkar i en miljö dit allt bara kommer av sig självt.

Claes Nordmark är däremot nöjd med att DN nu öppnar en Norrlandsredaktion.

Foto: Bodens kommun

Foto: Bodens kommun

FRAMTIDSTRON

”Det finns en plats på jorden där solen aldrig ler. Den platsen heter Boden, dit vill jag aldrig mer.” Nidbilden, enligt legenden först författad på en toavägg inne på en av kasernerna, är välkänd. Även i Boden. Eller var förr i alla fall. 

– Känslan i att vara bodensare är en helt annan i dag. Det finns framtidstro. Det sjuder i Boden, beskriver Claes Nordmark.

Kommunalrådssvenska? Kanske. Men inne hos Svensk Fastighetsförmedling använder mäklaren Åsa Adeholm orden ”otrolig framtidstro”. Tillsammans med kollegan Andre Widenrot förklarar hon att fastighetsmarknaden absolut redan påverkas av stålverksplanerna. I form av lågt utbud och hög efterfrågan. Totalt finns 48 bostadsobjekt till salu just nu, berättar de, allt som allt hos alla mäklare i stan.

– Det brukar vara tre gånger så många. Alla väntar på Green Steel-effekten, säger Andre Widenrot.

De visar en 1970-talsvilla i byn Fagernäs utanför staden som just säljs. För bara något år sedan köptes den för 1,5 miljoner. Nu satte man utropspriset 2,1 miljoner. Budgivningen slutade på 2,9 miljoner. Glada mäklare konstaterar att det var annorlunda förr.

Kommunstyrelsens protokoll visar en annan sida av effekten. Markanvisningar till företag. På varje sammanträde.

Så brukar det väl inte vara?
– Nej. Men nu vågar folk satsa, säger kommunalrådet.

Knivföretaget Fällkniven etablerar sig, Bygma, Lidl, ny padelhall förstås, Dollarstore, Råvara.

Det här är effekter av stålverket?
– Det var på gång redan innan. Men det är tydligt att nu tror man ännu mer på Boden. Katalysatoreffekten i stålverket är enorm. När vi väl börjar bygga kommer det att bli ett jävla drag.

– Dessutom ska försvarsmakten växa igen.

Claes Nordmark har fått sms från regementschefen. Artilleriregementet A8 ska återöppnas och I19 ska dubbla antalet värnpliktiga till 700 till 2030. Det betyder nya försvarsjobb. Före stålverket hade det här varit gigantiskt i Boden. Idag är det något försvarsstadens kommunalråd kommer ihåg att nämna lite i förbifarten.

– Nu behöver de mark och bostäder igen. Det är både glädjande och lite ironiskt.

BODENS FÄSTNING

Vad är det egentligen?

Karl-Bertil Jonssons fars tändstickstavla över Bodens fästning bör föreställa de fem gigantiska fort som är insprängda i bergen i en ring som omger Bodens stad. Fästningen byggdes under åren 1900–1916. Syftet var att avskräcka Ryssland/Sovjet från invasion över land och har därvidlag varit lyckat. Vart och ett av forten skulle bemannas av cirka 550 soldater. 

Forten lades slutgiltigt ner under 1990-talet, men visningar av Rödbergsfortet är populära.

 


Ämnen i artikeln:

StadsplaneringInfrastrukturinvesteringarNäringslivetEkonomiskt resultatArbetsmarknadStaten

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev