Lokal samarbetsmodell kan lyfta utsatta områden

Gamlestaden i Göteborg var en plats där det sköts på öppen gata. Det var en stadsdel med gravt eftersatta offentliga miljöer, slumförvaltade fastigheter och stor otrygghet bland de boende. Vid millennieskiftet var Gamlestaden tillhåll för den grövsta kriminella aktiviteten i Göteborg.

Idag är Gamlestaden en trivsam och attraktiv stadsdel för boende, besökare, att arbeta i och för nybyggnation. Förändringen syns för blotta ögat för den som besöker stadsdelen, och i rapporten Gamlestaden 2016. Från förfall till pånyttfödelse. Dags för BIDs i Sverige? visar vi att den också går att mäta.

Trygghet och trivsel ökar kraftigt bland de boende, den polisanmälda brottsligheten minskar, den sociala stabiliteten och det lokala sociala kapitalet ökar och fastighetsvärdena närmar sig genomsnittet för Göteborg. Gamlestaden är en stadsdel som präglas av befolkningsmässig mångfald där integration pågår på riktigt och idag är det en av Göteborgs viktigaste utvecklingshubbar. Vad har hänt?

Redan år 2001 bildade de lokala fastighetsägarna ett utvecklingspartnerskap, som sedan dess har drivit ett målmedvetet och långsiktigt utvecklingsarbete i samarbete med kommun, föreningsliv, boende, lokalt näringsliv och polis. Inspirationen kommer från den internationellt beprövade arbetsmetoden Business Improvement Districts.

Modellen handlar om att samla lokala fastighetsägare och andra aktörer i en gemensam organisation som driver en gemensam utvecklingsagenda utifrån gemensamma intressen. BIDs förenar samhällsnytta och företagsekonomisk nytta, bygger på lokala förutsättningar, ger boende möjlighet att påverka sitt lokalområde och ger barn en bättre uppväxtmiljö. Viktigast av allt är att BIDs ger påtaglig effekt.

Lagstiftning som möjliggör BIDs finns i länder som Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Irland, USA, Kanada och Sydafrika, och införande av sådan lagstiftning diskuteras bland annat i Danmark och Norge. BIDs är absolut inte oomstritt som fenomen, men ändå formulerar allt fler länder lagstiftning som ger struktur, legitimitet och finansiella ramar för BIDs.

Det kontroversiella inslaget i en BIDs-lagstiftning är att den gör det möjligt att tvinga med friåkare och oseriösa aktörer i ett utvecklingssamarbete.

Vi anser att det nu är dags att på allvar utreda frågan om en BIDs-lagstiftning också i Sverige. Det finns flera exempel på långsiktiga och välfungerande BIDs-inspirerade partnerskap på olika håll i vårt land, men bara en lagstiftning kan ge förutsättningar för verklig utvecklingskraft, stabilitet och legitimitet på många fler platser.

Så vad behöver hända nu?

- Både den kommunägda och den privata fastighetsbranschen, samt byggare och bostadsrättsorgan, bör intensifiera diskussionerna om BIDs och om vad enskilda företag och fastighetsägare har att vinna på att engagera sig i långsiktigt lokalt utvecklingsarbete.

- Det BIDs-inspirerade arbete som bedrivs på många platser i Sverige har i stort skett helt under politikens och myndigheternas radar. Nu behöver kunskapen om BIDs samlas och de bästa idéerna behöver spridas. Rimligen är detta en uppgift för SKL och Boverket.

- Forskarsamhället har en nyckelroll för att bygga upp en systematisk kunskap om möjligheter och svårigheter, effekter och eventuella oönskade bieffekter av BIDs.

- Till slut är BIDs i Sverige en fråga för regering och riksdag.

Vi uppmanar Anders Ygeman, Morgan Johansson, Karolina Skoog och Peter Eriksson: Tillsätt en statlig utredning som kan reda ut förutsättningarna för en välfungerande BIDs-lagstiftning i Sverige nu!

Helena Holmberg, konsult specialiserad på stadsdelsutveckling, engagerad i Gamlestaden

Rudolf Antoni, utvecklingschef Fastighetsägarna GFR

Göran Wendel, vd Fastighets AB Tornet

Robert Hörnquist, vd Göteborgslokaler

Ulf Merlander, polisområdeschef Göteborg Nordost

Björn Larsson, fastighetschef Platzer

Malin Rosenqvist, ordförande BRF Gamlestadstorget