Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsbyggnad

Kommunerna klarar inte att driva byggbolag

Kommuner vill starta egna byggbolag för att bygga billigare och snabbare, rapporterade Dagens Samhälle nyligen. Men om kommunerna inte klarar av att upprätta konkurrensen vid den relativt enkla processen med markanvisningar, hur ska man så klara av att hantera den betydligt mer komplicerade byggprocessen?

Publicerad: 25 februari 2015, 07:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BostäderBostadsbyggandeAllmännyttan

I Dagens Samhälle nummer 7 2015 framför Milan Obradovic, (S) kommunalråd i Malmö, behov av att kommunen startar ett eget byggbolag. Syftet skulle vara att ett kommunalt bolag skulle kunna bygga både billigare och snabbare än privata bolag.

Låt oss se närmare på bärigheten i denna tanke. Det har under de 10 senaste åren genomförts ett antal markanvisningstävlingar med syfte att erbjuda marknaden bostäder med så låg hyra som möjligt. Senast skedde detta i Stockholm, projektet ungdomsbostäder i Midsommarkransen, där 15 företag lämnade anbud.

I vanlig ordning lämnade de kommunala bostadsföretagen anbud med hyror som låg väsentligt högre jämfört med privata bolag. Frågan är om det vid en enda markanvisningstävling där hyran har varit utslagsgivande, har förekommit att kommunala bolag lämnat anbud på lägst hyra. Det finns inget som tyder på att kommuner, som styrs med den tröghet som demokratiska processer måste ha, på något sätt skulle vara mer effektiva än privata bolag vad gäller att producera byggtjänster snabbt och billigt.

Malmö är en kommun med dolda processer när det gäller information till marknaden om vem som får bygga vad och var på kommunal mark samt på vilka villkor. När höll man en markanvisningstävling i Malmö senast? Först så skapar man en sluten process utan konkurrens med minimal information till marknadens aktörer, sedan klagar man på att konkurrensen på byggmarknaden inte fungerar.

För övrigt, vad var det för märklig deal som Malmö kommun gjorde för ett par år sedan med Peab, där man utan konkurrensförfarande väljer ut en byggherre som skulle få företräde att på kommunal mark bygga 3 000 lägenheter. Detta gjordes helt i strid med EUs konkurrensrätt som man kan förmoda gäller även i Malmö?

I detta sammanhang kan man framhålla Linköping som ett gott exempel, där man inte bara har konkurrens om huvuddelen av markanvisningarna och bra fungerande LOU-upphandlingar av byggtjänster, utan även konkurrensutsättning av det egna kommunala lokalbolaget för samhällsfastigheter, Lejonfastigheter.

När hade Malmö senast anbudskonkurrens som inbegriper byggherredelen för att bygga och hyra ut en skola, förskola eller ett äldreboende till lägsta pris inom ramen för ett givet lokalprogram? I byggherreledet styrs minst 50 procent av kostnadsmassan i en nybyggnation. Den delen av processen är aldrig föremål för konkurrens i Malmö eller många av landets andra större städer.

Jag vill påstå att huvudorsaken till det låga byggandet inte ligger hos privata bygg- eller fastighetsbolag. Vi har i dag en mängd företag som är villiga att investera även i externa lägen. Den exceptionellt låga nivån för finansiering gör säkert sitt till. Huvudproblemet är i stället kommunerna och den politiska oförmågan att strukturera en arbetsprocess för de lokala plankontoren som är snabb och effektiv.

Här låter man tjänstemän på kommunernas plankontor sitta och peta med detaljplaner i 4-5 år utan några som helst krav på produktivitet. När man politiskt inte ens klarar av denna enkla administration av myndighetsuppdraget hur ska man då klara av den mycket komplicerade logistiken i att leda och samordna en byggprocess, omfattande cirka 15 underentreprenör och cirka 100 olika materialinköp.

Om man som kommun inte klarar av att upprätta konkurrensen vid den relativt enkla processen med markanvisningar, hur ska man så klara av att hantera den betydligt mer komplicerade byggprocessen?

Michael Cocozza, vd Botrygg AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News