Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Stadsbyggnad

Klimatanpassning: ”För svårt att ta reda på vilka sårbarheter som finns”

Publicerad: 21 juli 2021, 10:54

Kommunerna måste få lättare tillgång till expertmyndigheters kunskap om klimatanpassning, anser SKR. Bilden från ett skyfall i Stockholm

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Skyfall, rasrisk, hetta. Kommunerna måste lättare få tillgång till expertmyndigheternas kunskap om hur den enskilda kommunen måste anpassa sig till ett förändrat klimat. Det anser kommunalrådet Karin Jonsson (C ), ordförande i SKR:s samhällsbyggnadsberedning.


Ämnen i artikeln:

KlimatSamhällsutveckling

 

– För oss i kommunerna är det fortfarande för svårt att ta reda på vilka sårbarheter som råder i olika områden inom just vår kommun. Vi måste hålla rätt på vad de gör på ett trettiotal expertmyndigheter, säger Karin Jonsson, som även är ordförande i Norrköpings beredning för miljö- och klimatfrågor.

I dag tvingas kommunerna ofta lägga stora pengar på att anlita konsulter som sammanställer fakta och bistår med underlag när det gäller klimatanpassning. Därför efterlyser Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, att staten och länsstyrelserna ska hålla med kostnadsfria underlag om sådant som risker för översvämningar, ras och skred.

– Särskilt viktigt är det i och med kommunernas nya ansvar för att analysera behovet av klimatanpassning i översiktsplanerna, säger hon.

Norrköpings eget arbete på området är ett samarbete mellan kommunen, Linköpings universitet och SMHI. Där har de tre parterna stått för sina egna kostnader, vilket varit en förutsättning för att nå så långt, enligt Karin Jonsson:

- Men alla kan inte ha sådan tur att de har ett SMHI i sin kommun.

Den stora statliga utredningen om klimatanpassning, som kom 2017, redde inte ut kostnadsfördelningen mellan staten, kommuner och enskilda. Det försvårar insatserna, tycker Karin Jonsson. Utredningen uppskattade kostnaden för att genomföra nödvändiga klimatåtgärder mot ras, skred och erosion till 137 - 205 miljarder kronor fram till år 2100. Då fanns det samtidigt 130 miljoner att söka hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– En kraftfull och långsiktig förstärkning av statsbidraget för klimatanpassning är det som behövs. Även om staten inte kan stå för alla kostnader, säger Karin Jonsson.

Dagens statliga bidrag är också alltför begränsat och gäller endast översvämningar, ras och skred. Kommunerna behöver stöd även till att hantera klimateffekter som värmeböljor, temperaturförändringar och skyfall.

Karin Jonsson hoppas att översvämningarna i Europa och den senaste tidens värmeböljor blir en väckarklocka för regeringen – och dessutom ger en insikt om att problemen är akuta. Hon jämför med vad som hände efter bränderna i Västmanland 2018. De ledde till en betydande upprustning av brandförsvaret och samverkan mellan länen.

Inom samhällsbyggnadsberedningen på SKR råder det en stor samsyn mellan partiernas företrädare om hur nödvändigt det är att öka beredskapen för klimat- och miljökatastrofer, anser hon. Åsiktsskillnaderna visar sig inom specialområden, som strandskyddet och skogen.

 

 

 

Vivianne Sprengel

redaktion@dagenssamhalle.se

Ämnen i artikeln:

KlimatSamhällsutveckling

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News