Ge inte efter för krav på marknadshyror

I förra veckan inleddes de bostadspolitiska samtalen mellan regeringen, oppositionen och Vänsterpartiet. Regeringen har redan lagt ett antal förslag på bordet där flera är mycket välkomna.

Stockholmsregionen lider av en enorm bostadsbrist och medan Stockholms stad bygger så det knakar står flera grannkommuner och tittar på. Bindande regionala mål för bostadsbyggande är en särskilt viktig fråga för oss ute i kommunerna så att ingen kommun kan åka snålskjuts på en annan.

När den regionala plankommitten lade fram sitt betänkande var Vänsterpartiet ensamma om uppfattningen om att kommuner ska kunna tvingas att uppfylla volymmål. Det är glädjande att regeringspartierna nu ställer sig bakom det kravet.

Att regeringen är positiv till en mer industrialiserad byggprocess är ytterligare ett glädjande besked för oss stockholmare eftersom det är ett måste för att bygga ikapp bostadsbristen som ju är särskilt stor i storstäderna.

I Stockholm bygger vi redan Snabba hus, mobila hyresrätter för unga vuxna. Vi har också inlett projektet Stockholmshusen, där vi genom en mer industrialiserad byggprocess ska kunna korta både byggtid, sänka produktionskostnader och i förlängningen är målet att hålla hyrorna nere. Att det här är beroende av att vi ökar byggkapaciteten råder det inget tvivel om.

Det finns risk för flaskhalsar när det gäller kapaciteten i branschen och tillgången på kompetens. För att locka nya till byggbranschen är det viktigt både med utbildningsinsatser och särskilt viktigt är att branschen fortsätter utvecklas mot bättre arbetsförhållanden och villkor.

Att se över finansieringsmöjligheter är också en helt nödvändig åtgärd. Och menar regeringen allvar med att tillföra resurser till byggande måste vi börja diskutera varifrån pengarna ska komma.

Vänsterpartiet har lagt ett konkret förslag på statliga lån till förmånliga villkor för att minska bolagens behov av eget kapital vid nyproduktion. I bostadsbristens Sverige är det självklart att vi ska utnyttja det låga ränteläget för att investera i bostäder.

Vad gäller regeringens förslag om slopade detaljplaner kan vi konstatera att det ibland på högre politisk nivå brister i förståelse för hur processerna för byggande går till ute i kommunerna.

Översiktsplanen är som namnet förklarar endast översiktlig och duger inte som instrument för att styra stadens utveckling på ett demokratiskt sätt. Att ta bort krav på detaljplan är att överlåta alldeles för stor makt åt företagen att utforma staden på medborgarnas bekostnad. Ja, vi ska bygga mycket och snabbt, men vi ska inte ta bort invånarnas möjligheter att påverka hur vi bygger.

Regeringens ambition om en blocköverskidande bostadspolitik är välment. Överenskommelser som löper över lång tid bör vara brett förankrade för att inte riskera att rivas upp vid nästa maktskifte. Men samförstånd ska inte prioriteras till varje pris.

Skillnaderna mellan hur högern och vänstern bemöter bostadsbristen är stor. Inom högern finns partier som vill ha marknadshyror och social housing. Låt den som vill ha det hoppa av förhandlingen.

Regeringen bör ta ytterligare steg i den riktning som föreslås här, inte göra ett hopkok av förslag bara för att göra alla lite nöjda.

Att ge efter för krav på marknadshyror är i själva verket början på slutet för den svenska modellen på bostadsmarknaden. Fattiga ska bo för sig och rika för sig. För oss är den vägen helt otänkbar.

Ann-Margarethe Livh, bostadsborgarråd (V) Stockholm