Stadsbyggnad
”Frigör grön mark för bostäder”
Nästan all obebyggd mark i våra storstäder är i dag oåtkomlig för bostadsbyggare. För att visa på problemen planerar vi nu en helt ny stadsdel i Kymlinge, ett grönområde utanför Stockholm.
Publicerad: 22 augusti 2016, 10:37
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Genom att projektera ett nytt bostadsområde hoppas intressenter i byggbranschen få igång en debatt om byggreglerna.
Det är inte troligt att Boverkets uppskattade behov, 700 000 nya bostäder till år 2025, kommer i närheten av att realiseras. De lagar och regleringar som styr byggandet är effektiva hinder, likaså det faktum att nästan all obebyggd mark i våra storstadsområden på ett eller annat sätt är undantagna från byggande.
Därför startar vi nu arbetet med att göra en stadsplan för en helt ny stadsdel i Kymlinge, ett obebyggt delvis naturskyddat område norr om Stockholm och delat mellan kommunerna Sundbyberg och Solna. Genom Kymlinge går tunnelbanans linje 11 och där finns en aldrig använd t-banestation. Vår plan ska innehålla principer och idéer som kan användas för alla större obebyggda områden.
Kymlingestaden, ska bli en stadsdel planerad som innerstad som ska visa hur vacker och funktionell en stadsdel kan bli om den planeras efter samma principer som en gång skapade Stockholms malmar. Med ritningar och modeller ska vi sedan på punkt efter punkt visa hur olika regler och processer hindrar både planeringen och byggandet. Bara genom att konkret illustrera varför det inte byggs, kan vi få en konstruktiv debatt som kan leda till de förändringar som är nödvändiga om byggkrisen inte ska bli helt okontrollerbar.
Vi siktar på att Kymlingestaden ska innehålla tätbyggda kvarter i rutnät avgränsade av gator och torg. Genom stadsdelen vill vi ha bredare boulevarder och parker på lämpliga platser. Genom området går Igelbäcken, ett litet vattendrag med stor potential att skapa attraktiva tomter längs strandpromenaden. Kymlingestaden ska integreras med bebyggelsen i Kista, Solna och Sundbyberg som därmed kan förtätas. Kymlingeleden ska vi försöka förvandla till en boulevard.
Vi tror på färre detaljregler. Ska vi någonsin få billiga bostäder måste standarden i högre grad vara upp till byggaren att bestämma. Kymlingestadens tomter kommer att ha bestämmelser som anger med vilka mått tomter får bebyggas medan husens innehåll – bostäder, kontor eller både och - blir upp till fastighetsägaren. Idag råder inte bara bostadsbrist utan även kontorsbrist, vilket de kraftiga prishöjningarna i Stockholms innerstad vittnar om.
Vi ser framför oss många mindre tomter per kvarter snarare än ett fåtal stora. Kvarteren i Stockholms innerstad rymmer vanligen tolv till femton fastigheter, vilket en gång i tiden gav mindre byggare möjlighet att köpa och bygga. Vi tror att mer kapital kan frigöras och konkurrensen på byggmarknaden öka om fler kan vara med och bjuda på tomter och vi tror även att husens utformning blir mer i de boendes smak om det faktiskt råder konkurrens mellan många fastighetsägare.
Kymlingestaden ska i ett slag erbjuda ett stort antal tomter och därmed finns förutsättningar för att det tillfälliga överutbud som uppstår leder till moderata priser på både tomter och hus med hanterliga boendekostnader.
Tidigare planer för liknande områden har ofta varit försiktiga och de ansvariga har tvekat inför att bebygga större obebyggda marker. Ett visionärt planeringsprojekt för Kymlinge i början av 2000-talet försökte exempelvis konsekvent integrera det gröna med bebyggelsen och resultatet blev mer förort än stad. Rädslan för att bygga där det är obebyggt och där marken råkar vara grön har förlamat stadsplaneringen under alltför lång tid.
Vi tror att Kymlingestaden kan bli en modell för hur vi återigen bygger stad, oavsett om det sedan sker i Kymlinge eller i något av alla de andra större obebyggda områden som finns i våra storstäder.
Johan Bobert, vd för PR- och public affairs-byrån Deliberately
Peter Elmlund, leder projektet Urban City Research och arbetar på Ax:son Johnsonstiftelsen
Erika Wörman, arkitekt MSA Djurgårdsstaden Arkitekter
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.