Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag13.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Stadsbyggnad

Felaktig bild av bostadsbristen i Stockholm

Publicerad: 3 december 2014, 23:05

Storstockholms befolkning växer dramatiskt. Men halva befolkningstillskottet har begränsade inkomster och svag köpkraft, vilket i sin tur hämmar nybyggandet. Bostadsbristen i Stockholm kommer inte att kunna byggas bort, framgår av en ny rapport från WSP som DS tagit del av.


Ämnen i artikeln:

BostadsbyggandeBostadsbyggande

Förra året växte befolkningen i Stockholms län med ungefär 100 personer per dag, lika många passagerare som ryms sittande på två stadsbussar. Men bara ett litet fåtal av busspassagerarna har i realiteten ekonomi för att kunna efterfråga nybyggda bostäder.

40 av bussarnas 100 säten upptas av spädbarn.

På 46 säten sitter utrikes födda; flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd, anhöriginvandrare, immigranter från EU och arbetskraftsinvandrare från länder utanför Europa, med inga eller små inkomster.

På återstående 14 säten sitter de som flyttar inom Sverige. Men 8 av dessa 14 är också utrikes födda.

Passagerarna kliver alltså av bussen med väldigt olika förutsättningar för ett liv i Stockholm.

– Att befolkningstillväxten drivs av invandring och höga födelsetal betyder att de flesta som flyttar in har begränsade ekonomiska resurser. Har man en felaktig bild av hur befolkningstillväxten ser ut kan man också dra fel slutsatser när det gäller vilka åtgärder man ska vidta, säger Tore Englén, analytiker på konsultföretaget WSP.

För byggföretaget Veidekkes och Stockholms handelskammares räkning har han analyserat inflyttningen till huvudstadsområdet i en rapport, som Dagens Samhälle tagit del av.

Den vanliga uppfattningen är att det råder stor bostadsbrist i Stockholm, att den tilltar och att den ska byggas bort. Men den beskrivningen är en sanning med modifikation, visar rapporten. Byggande och befolkningsutveckling har följts åt sedan början av 1990-talet, men bostadsytan har fördelats ojämnt. Trångboddheten har tilltagit i socioekonomiskt svaga områden med flerfamiljshus – alltså de områden där stora delar av den inflyttande befolkningen bosätter sig. I innerstan och attraktiva närförorter har bostadsytan per invånare i stället legat stadigt eller till och med ökat.

Redan på 1990-talet hade en boende i förorten Fittja nästan tio kvadratmeter mindre boyta än länssnittet. Till år 2009 hade boytan minskat marginellt på länsnivå (0,10 kvadratmeter), medan Fittjabon hade förlorat betydligt mer (2,3 kvadratmeter).

– Om man nu ska använda det förskräckliga uttrycket etniska svenskar, så är det så att de bor spatiöst och har klarat sig generellt bra jämfört med andra, säger Tore Englén.

Skillnaderna visar också att stockholmare som har råd inte har några skriande behov. Medan de som redan bor trångt, i områden dit en stor del av de nya stockholmarna flyttar, ofta inte kan betala för nya bostäder. Och utan ekonomiska resurser uppstår ingen verklig efterfrågan, hur stora behoven än är.

Ursprungligen var det meningen att WSP:s rapport skulle handla om hur utbyggd infrastruktur skapar förutsättningar för bostadsbyggande. Men planerna lades om när det blev tydligt att de allra flesta inflyttarna saknar ekonomiska resurser.

– Det vi identifierade var ett grundläggande problem på bostadsmarknaden som kräver sin isolerade analys och sina åtgärder. Den här analysen kommer att förändra bostadsdebatten, säger Lennart Weiss, kommersiell direktör på byggföretaget Veidekke.

Majoriteten i Stockholms stad gör en annan bedömning än WSP. Målet för byggandet är 40 000 nya bostäder till år 2020 och ytterligare 100 000 till 2030. Trots att inflyttarna inte har råd.

De allmännyttiga bostadsbolagen har också fått politikernas uppdrag att bygga billigt för studenter, unga och andra med svag ställning på bostadsmarknaden, det vill säga majoriteten av dem som flyttar till staden.

Politikerna får det att låta som att allmännyttan kan subventionera boendet för hushåll med svag ekonomi, men så är det inte. Enligt den så kallade allbolagen (lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag) ska hyrorna sättas marknadsmässigt.

– Jag är oerhört förvånad över hur få politiker som har koll på konsekvensen av allbolagen, säger Lennart Weiss, som har bakgrund inom socialdemokratin och bland annat var politiskt sakkunnig i Ingvar Carlssons regering i slutet av 1980-talet.

– Det finns ingen ”billig nybyggd hyresrätt”. De enda billiga hyresrätterna finns i det gamla fastighetsbeståndet och de försvinner i takt med att de husen renoveras, säger han.

Rapportens rekommendationer handlar om en avreglerad bostadsmarknad med friare hyressättning i det befintliga beståndet och ändrade skatteregler som ökar rörligheten bland dem som äger sina bostäder.

Förslagen ligger i linje med synpunkter från organisationer som Internationella valutafonden, EU-kommissionen, OECD, Bokriskommittén, Boverket, Riksbanken och Finansinspektionen.

– Vi måste orka ta i frågan om omreglering av hyresmarknaden. Personligen tycker jag att ett av de starkaste argumenten för någon form av hyresreglering handlar om att det bryter segregation. Men resultatet av den hårt reglerade hyresmarknaden är ju inte att den har minskat segregationen, säger Maria Rankka, vd på Stockholms handelskammare.

Hushåll med svag ekonomi kommer att behöva riktat understöd för sitt boende, konstaterar WSP. Slutsatsen är att den mest framkomliga vägen skulle vara ”social housing”, det vill säga stöd till bostäder för resurssvaga hushåll.

Problemen innebär att det krävs en översyn av hela bostadsfrågan. Första steget vore en bred parlamentarisk utredning, enligt Lennart Weiss.

– Du måste ge dig på skattepolitiken, villkoren för hushållen och byggbranschen – fundamentala politiska frågor som rör hela samhällsekonomin, säger han.

Dagens Samhälle har sökt Stockholms bostadsborgarråd Ann-Margarethe Livh (V), som har avböjt att svara på frågor.

LÄS MER I TIDNINGEN Bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan: Vi utesluter inga initiativ som kan leda till ökat byggande

Thord Eriksson

Så ser inflyttningen till Stockholm ut

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/inflytt.pdf

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev