Farliga korsningar och dålig framkomlighet – kritiken mot de kommunala cykelstråken ökar

Farliga korsningar och dålig framkomlighet drar ner betyget för de kommunala cykelstråken. 

– Kvaliteten på underhållet har sjunkit jämfört med 2020. De besparingar kommunerna gör tycks även ha drabbat cykelvägarna, säger Lennart Kalander, chef för Nationell planering på Trafikverket.

Ett mått på förändringen är den självskattning kommunerna gör i den enkät Trafikverket vartannat år ställer till ett urval kommuner. Av de 42 som besvarat årets enkät svarar 24 att kvaliteten på de egna cykelvägarna är för låg.

– Det är också färre som svarar att man handlat upp en hög kvalitet på underhållet av cykelvägarna, säger Lennart Kalander. 

Trafikverket undersöker även hur bra invånarna tycker att det är att cykla i den egna kommunen.

– Flest negativa hittar vi i kommuner med färre än 50000 invånare. I de stora kommunerna tycker 80 procent att kommunerna jobbar bra med cykling.

Vad beror skillnaden på?

– Arbetet i de mindre kommunerna är inte lika systematiskt som i de större. De har inte med cyklingen i planeringen på samma sätt och har inte lika stora resurser för trafikplanering.

Enligt Trafikverket har ett 60-tal kommuner tagit fram någon form av cykelplan sedan 2017.

– Cykelplanen är ett tecken på att man jobbar med planering av cykelvägar integrerat med annan infrastruktur på ett systematiskt sätt, säger Lennart Kalander.

Trafikverket följer utvecklingen av cykelvägnätet bland annat genom Vägdatabasen, som innehåller alla Sveriges vägar och olika typer av information som är kopplade till vägen, till exempel vilken hastighetsgräns som gäller för en viss väg eller vilken typ av beläggning vägen har.

– Vi följer upp hur det ser ut både på det statliga och på det kommunala vägnätet, inte minst när det gäller olika passager, säger Lennart Kalander. 

Trafikverkets krav för att en passage ska kallas säker är tydliga. Den ska vara planskild, eller så ska 85 procent av bilisterna passera i högst trettio kilometer i timmen. För att klara detta behöver passagen, ofta ett övergångsställe, vara hastighetssäkrat till exempel genom att vara upphöjt. 

– Här ser vi en svag förbättring. I samband med vägbyggen och större underhållsarbete säkras alltid passagerna, så den totala standarden blir ju inte sämre. Men man skulle önska att det kunde gå snabbare att åtgärda bristerna.

Uppgifterna finns med i årets cykelbokslut, som Trafikverket presenterade förra veckan och görs av Nationella cykelrådet. I rådet ingår även Boverket, Cykelfrämjandet, Folkhälsomyndigheten, Göteborgs Stad, Linköpings kommun, Naturvårdsverket, Region Sörmland, Svensk cykling, SKR, Transportstyrelsen och VTI.