Stadsbyggnad
En bostad är inte en huvudvärkstablett
Att bostadsrättsägare kan ta ut vilken hyra som helst vid uthyrning slår mot de som står längst från bostadsmarknaden. Oskäliga hyror som endast ett fåtal klarar av är inte lösningen.
Publicerad: 27 februari 2015, 07:22
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Slutreplik. I en replik från Moderata studenter (DS 26/2) kritiseras en debattartikel från SSCO, SFS och Jagvillhabostad.nu (DS 24/2) för att vi ställer oss negativa till en andrahandsmarknad där hyressättningen i princip är fri för bostadsrättsägare. Argumentet från deras håll är att utbudet nu blivit större då fler hyr ut sin bostadsrätt. Frågan är fortfarande - större utbud för vem?
Det vi kritiserar är att bostadsrättsägare nu kan ta ut vilken hyra som helst vid uthyrning, utan konsekvenser - det om något slår mot de som står längst från bostadsmarknaden. Inte ens dagens regelverk tillåter fri prissättning på andrahandsuthyrning av bostadsrätter utan tillåter en hyra som motsvarar bostadsrättsinnehavarens beräknade kapital- och driftskostnaden för sin lägenhet. Däremot får en andrahandshyresgäst inte tillbaka några pengar om den betalat mycket mer än så. Alltså är priserna reglerade i regelverken - men inte i praktiken.
I repliken anses reglerna för att hyra ut till vilka hyror som helst ha lett till att unga nu får ”en ärlig chans” till boende. Det har i själva verket lett till att bostadsrättsägare får en ärlig chans till att göra vinst på sin bostad, genom att ta ut mer från hyresgästen än vad som täcker kostnaderna.
Det argumenteras även för att utbudet ökar så fort en friare prissättning sätts. Det stämmer till viss del. Men att kalla det systemet för mer ”öppet och rättvist” visar bara på en oförståelse kring studentgruppen.
I dag ligger studiemedlet på sammanlagt 9 948 kronor för en månads heltidsstudier. Den friare prissättningen som möjliggör högre hyror har lett till att uthyrningar på 20 000 kronor för en tvåa är möjligt att ta ut, eller 6 000-7 000 kronor för ett rum inte anses vara oskäligt. Det är inte hyressättningar riktade mot studenter. Så visst kanske utbudet ökar, för de resursstarka på bostadsmarknaden. Men det är snarare efterfrågan som tystas hos majoriteten unga och studenter som försöker få tak över huvudet.
Varken SFS eller SSCO vill, som vi anklagas för i repliken, subventionera andrahandsbostäder i innerstaden för studenter. Vi vill snarare se en välfungerande bostadsmarknad där nyckeln är att bygga mer till hyror som både studenter och unga kan efterfråga. Samtidigt vet vi att andrahandsmarknaden är en nödlösning för många, och då tror vi inte att oskäliga hyror som endast ett fåtal kan efterfråga är svaret.
Vi tror inte heller på att jämföra bostadsmarknaden med marknaden för värktabletter som Moderata studenter gör. Värktabletter står inte på en markplätt där inget annat samtidigt kan stå. Produktionen av värktabletter är inte beroende av kommunpolitikers beslut om marktilldelning. Att jämföra produktionen av bostäder med produktion av förbrukningsvaror är som att jämföra äpplen och päron.
Att jämföra andrahandsmarknaden för befintliga bostäder med produktion av förbrukningsvaror är som att jämföra äpplen och… värktabletter.
Teo Strömdahl Östberg, ordförande Stockholms studentkårers centralorganisation - SSCO
Rebecca Stenqvist, ordförande Sveriges förenade studentkårer - SFS
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.