Stadsbyggnad
DS guidar till viktiga bostadspolitiska begrepp
Publicerad: 1 mars 2022, 11:20
Strukturell hemlöshet, sociala kontrakt, social housing – vad menas med begreppen som används i debatten om bostadsförsörjningsproblemet? Foto: Grafik: Elin Brander
Bostadspolitiken omges av en rad begrepp för att beskriva att en stor grupp svenskar inte kan ta sig in på bostadsmarknaden. Här förklarar DS innebörden av termer som social housing, sociala kontrakt och strukturell hemlöshet.
Hemlöshet
Delas in i:
• Social hemlöshet. Personer som saknar stadig bostad och har en bakomliggande social problematik, som beroende, psykisk ohälsa eller våldsutsatthet. Dessa har ofta rätt att få stöd och hjälp till bostad av socialtjänsten.
• Strukturell hemlöshet. När personer inte kan ta sig in på bostadsmarknaden av egen kraft, till exempel på grund av låga inkomster eller betalningsanmärkningar som utestänger dem från hyreskontrakt enligt fastighetsägarnas regler. Dessa individer har inte samma möjligheter att få stöd enligt socialtjänstlagen.
Social housing
Någon tydlig definition av vad ”social housing” är finns inte, men internationellt anses det oftast röra sig om bostäder som är statligt subventionerade för att sänka kostnaderna. Bostäderna fördelas enligt särskilda regler för att nå människor som av olika anledningar, exempelvis låga inkomster, har svårt att få bostad på den reguljära bostadsmarknaden.
Andra begrepp med liknande betydelse är ”social bostadssektor”, ”sekundära bostadsmarknaden”, ”affordable housing” och i viss mån allmännyttan.
Sociala kontrakt
Kallas även kommunala kontrakt. Hyreskontrakt där kommunen antingen går in med ett slags borgen till fastighetsägaren, eller hyr lägenheten och hyr ut i andra hand till personer med behov. Vilka som har rätt till sociala kontrakt varierar mellan olika kommuner. Kontrakten är tidsbegränsade, men på många håll är målsättningen att de ska övergå i förstahandskontrakt för hyresgästen.
Bostad först
En modell där människor i hemlöshet får en egen bostad samt individanpassat stöd för exempelvis ekonomi eller hälsa. Tanken är att det är lättare att komma tillrätta med annan problematik om man har någonstans att bo. Bostad först är ett alternativ till den så kallade trappstegsmodellen, där individen behöver uppnå olika mål, exempelvis drogfrihet, innan hen får en bostad. Bostad först används i flera svenska kommuner och är en nationell strategi i exempelvis Finland.
LÄS MER: Tre vägar till billiga bostäder: ”Vi vill skapa socialt hållbara bostäder”
LÄS MER: Allt fler utan fast bostad: ”Kommunerna tar inte sitt ansvar”