Det behöver byggas småhus, inte fler dyra bostadsrätter

På senare år har bostadsbyggandet varit allt för ensidigt inriktat mot flerfamiljshus, framförallt exklusiva bostadsrätter. Det stora utbudet av dyra bostadsrätter i förhållande till efterfrågan är en bidragande orsak till det senaste årets prisfall. Det har byggts alldeles för få småhus, inte minst med tanke på att de flesta barnfamiljer precis som tidigare generationer helst vill bo i småhus. Men det råder också brist på hyresrätter.

Förra regeringen försökte få fram fler hyresrätter med hjälp av ett investeringsstöd. Dessutom fick en statlig utredning i uppdrag att fundera på om kommunerna borde få möjlighet att reglera upplåtelseform i detaljplan för att stimulera till fler hyresrätter. Förslaget remissbehandlas nu och utredaren föreslår – klokt nog – en annan lösning.

Så vad kan en kommun göra för att stimulera hyresrätter? Kommunen kan ha ett kommunalt bostadsbolag. Det förekommer också att kommunerna säljer marken till ett lägre pris om den ska bebyggas med hyresrätter än med bostadsrätter eller upplåter marken med tomträtt och tecknar ett sidoavtal med lägre avgäld så länge det fortfarande är hyresrätt. Det är svårare att förhindra en senare ombildning till bostadsrätt.

Många vill äga sin bostad. Dessutom finns det ekonomiska incitament att ombilda till bostadsrätt. Det beror på att det finns en elefant i rummet. Så länge man inte pratar om elefanten börjar politiker och andra leta efter andra, mer eller mindre konstlade lösningar. En sådan konstlad lösning är att reglera upplåtelseform i detaljplan. Många S-märkta företrädare har argumenterat varmt för att det borde vara möjligt, hyresgästföreningen också såklart. För de vill inte prata om elefanten.

Men en detaljplan ska vara hållbar över tid. Den ska inte motverka ökat bostadsbyggande, utan underlätta. Om det skulle visa sig att ett byggprojekt med viss upplåtelseform – hyresrätt – inte  är lönsamt så ska detaljplanen inte behöva ändras för att man ska kunna bygga. Då finns det en risk att man lägger en död mans hand över marken i väntan på en ny politisk majoritet i kommunen.

Det tar tid att ändra detaljplaner. Det är en arbetskrävande process som involverar olika intressenter. Myndigheter ska yttra sig, men även fastighetsägare och grannar. De har ofta olika syn på hur planen borde vara utformad. Dessutom kan detaljplaner överklagas vilket ytterligare fördröjer processen.

Det behöver byggas mer. Då behöver kommunerna få koncentrera resurserna på att detaljplanera nya områden istället för att ändra detaljplaner som riskerar att inte genomföras. Då räcker det med att reglera om marken får bebyggas med småhus eller med flerbostadshus. För att möta 90-talisternas efterfrågan, är det nödvändigt att fler kommuner väljer att detaljplanera för småhus.

Lena Södersten, förbundsjurist, Villaägarnas Riksförbund