Stadsbyggnad
Bygg gruppbostäder eller få chockhöjd sanktionsavgift
Trots att kommunerna enligt lag är skyldiga att tillhandahålla grupp- och servicebostäder väljer många kommuner att bryta mot lagen. Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, föreslår kraftigt höjda sanktionsavgifter och tvingande föreskrifter för att råda bot på detta.
Publicerad: 20 juni 2018, 03:05
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Det är billigare för kommuner att betala sanktionsavgifter än att bygga nya bostäder. Foto: Colourbox
Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har som alla andra en önskan att flytta hemifrån. Men för många är detta inte möjligt eftersom de bor i kommuner som hellre betalar sanktionsavgift än bygger gruppbostäder och servicebostäder. De kommuner som ändå bygger kringgår inte sällan bestämmelserna om gruppbostäders storlek. Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, föreslår kraftigt höjda sanktionsavgifter och tvingande föreskrifter för att råda bot på detta.
Alla kommuner har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen i kommunen, enligt lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Men i alltför många av kommunerna tas ansvaret för att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och samverka med socialnämnden i samhälls- och bostadsplaneringsfrågor inte på allvar. Av Boverkets bostadsmarknadsenkät för 2017 framgår att 163 av landets kommuner har underskott på bostäder med särskild service för människor med funktionsnedsättning. Endast 117 kommuner bedömer att de har tillräckligt många bostäder för att möta efterfrågan. Ingen kommun redovisar överskott på bostäder.
Trots ett akut behov och trots att kommunerna enligt lag är skyldiga att tillhandahålla bostäder väljer många kommuner att bryta mot lagen. Ett skäl är att det fortfarande är billigare för kommuner att betala sanktionsavgifter än att bygga nya bostäder. Mot bakgrund av kommunernas lagtrots och ovilja att följa kommunala beslut och domstolsavgöranden, genomför riksrevisionen under 2018 en granskning av ej genomförda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och Socialtjänstlagen, SoL. Syftet är att undersöka om systemen med rapporteringsskyldighet och sanktionsåtgärder inom de aktuella lagarna är tillräckligt effektiva för att ”värna enskildas rättssäkerhet”. Gruppbostäder och servicebostäder, enligt LSS, toppar listan över beslut som inte har verkställts av kommunerna. Riksförbundet FUB välkomnar denna granskning.
Ett annat problem är gruppbostädernas storlek. Allt fler kommuner struntar i praxis och bygger gruppbostäder med mer än sex lägenheter (Socialstyrelsen rekommenderar 3-5). Följden har blivit institutionsliknande gruppbostäder med upp till 15-18 lägenheter. Samtliga har kommunal utförare eftersom privata utförare inte får tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om gruppbostaden innehåller fler än sex lägenheter.
LSS grundläggande princip om att människor som omfattas av lagen ska kunna leva som andra, åsidosätts även när det gäller gruppbostädernas placering. Enligt förarbetena till lagen bör gruppbostäder finnas i vanliga bostadsområden och utformas och placeras, så att de inte får en institutionell prägel. I verkligheten blir så kallade ”omsorgscontainers” allt vanligare. Socialstyrelsen har visat att i närmare hälften av kommunerna finns grupp- eller servicebostäder i nära anslutning till annan bostad eller verksamhet enligt LSS. Det är inte att leva som andra!
Riksförbundet FUB föreslår för det första att sanktionsavgifterna höjs kraftigt för de kommuner som inte bygger bostäder enligt LSS. För det andra bör Socialstyrelsen ges i uppdrag att utfärda tvingande föreskrifter om antal lägenheter i en gruppbostad och samlokalisering av LSS-verksamheter.
Harald Strand, riksförbundet FUB:s ordförande
Eva Borgström, intressepolitisk samordnare, riksförbundet FUB
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.