”Vi måste börja prata om heder och klan”

Det var i SR Studio Ett i måndags som Lise Tamm, efter årsskiftet chef för Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, drog paralleller mellan Rinkeby och krig. Och lyfte frågan om inte Colombia kan lära Sverige att bekämpa gängkriminalitet.

Socialdemokraterna Anders Ygeman och Karin Wanngård samt rikspolischef Dan Eliasson hör till några av dem som reagerat och kritiserat: inte är Rinkeby som Syrien. Lise Tamm hävdar dock att hon felciterats.

— Det är enstaka politiker som vill vara politiskt korrekta som lagt ord i min mun. Jag har inte sagt att det är krig i Rinkeby, jag har pratat om att unga män beter sig på ett sätt som gör att polisen måste använda sig av metoder som försvaret använder, säger hon.

Att debatten kommit att handla om ordval tror hon har att göra med att man inte vill prata om det saken gäller: gängkriminaliteten i socialt utsatta områden.

En brottslighet som Lise Tamm hävdar att den svenska samhällsstrukturen inte är rustad att bemöta. Plötsligt begår unga män och pojkar grova brott och smiter ur både polisens och socialtjänstens nävar.

Hon exemplifierar med ett aktuellt fall. En 20-årig man grips beväpnad, med narkotika och skyddsväst på sig – men får på grund av sin låga ålder inte häktas och släpps därmed fri.

— Sådant är systemet – trots att han är farlig för samhället. Och i dag har inte socialtjänsten heller verktyg att ta hand om en sådan kille.

Att ge socialtjänsten de verktygen är ett långsiktigt arbete som kräver politisk vilja, hävdar hon. Det handlar bland annat om att stärka upp med utbildning och att ge socialtjänsten nya befogenheter, exempelvis bättre möjligheter att omhänderta enligt LVU.

— Men våra behandlingshem är anpassade för personer med missbruksproblematik som vill tillhöra samhället. Det här handlar om personer som inte anser att de hör till samhället, och här blir det väldigt svårt.

Hon understryker även vikten av att börja prata öppet om och öka kunskapen om den heders- och klankultur som de unga kriminella männen ofta är uppvuxna i och som många gånger krockar med det svenska systemet.

— De växer upp med värderingar som har sitt ursprung i kollektivistiska samhällen och är inte intresserade av att följa svenska normer som vi har inom polis och socialtjänst.

Det handlar bland annat om att man inte vill blanda in rättsstaten, att man tystar vittnen och gör upp mellan familjer.

— Om de här finns det för lite kunskap hos de svenska aktörerna, vilket gör att man inte förstår varandra. Vi måste börja prata heder och klan, det är inga förbjudna ord! säger hon.