Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Socialtjänst

”Urholkning av LSS leder till isolering”

Urholkningen av lag om stöd och service, LSS, gäller inte bara personlig assistans utan också stöd som ledsagning och kontaktperson. Det gör att allt färre får möjlighet till egna fritidsaktiviteter - mest drabbade är personer med synnedsättning och dövblinda. Resultatet blir isolering och utanförskap.

Publicerad: 26 oktober 2016, 12:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Nedrustningen av ledsagning och kontaktperson liksom den personliga assistansen måste hejdas, skriver Nätverket Funktionella Liberaler.


Ämnen i artikeln:

LSSFunktionsnedsättningUtanförskapMänskliga rättigheter

Funktionshinderpolitikens mål är att personer med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra att bestämma över sitt eget liv, vara den man är utifrån sina egna förutsättningar. Den som behöver samhällets stöd för att uppnå detta ska ges det stödet. Men i dag går politiken för de med svåra funktionsnedsättningar åt annat håll. Åt fel håll, menar vi.

År 2014 bedrev en funktionshinderorganisation kampanjen ”Ansökan om ett vanligt liv”. Syftet var att uppmärksamma att det finns medborgare i vårt samhälle som stängs ute från det som de flesta tar för givet. Att gå på bio, se en fotbollsmatch eller bara träffa en kompis är exempel på vardagsaktiviteter som ger ett meningsfullt liv.

För den med omfattande funktionsnedsättningar krävs tillgång till välfärdsinsatser som personlig assistans, ledsagning eller kontaktperson. För att få det måste man ansöka hos det offentliga. Och trots att det borde vara självklart att få bifall så är det inte så. Urholkningen av LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) gäller inte bara personlig assistans utan också ledsagning och kontaktperson.

Resultatet blir isolering och utanförskap. Stimulans genom sociala och kulturella aktiviteter som alla människor mår bra av förnekas allt oftare dem med omfattande funktionsnedsättningar.

Restriktiviteten med personlig assistans är väl känd. Kommunala riktlinjer som begränsar möjlighet till ledsagning och kontaktperson ökar också. Socialstyrelsen skriver i Lägesrapport 2016 att ledsagarservice fortsätter att minska. I ”Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS” visar Socialstyrelsen att personer som bor i gruppbostad inte längre beviljas ledsagning. Detta betyder att allt färre får möjlighet till egna fritidsaktiviteter. Något som de har rätt till, enligt LSS.

Mest drabbade är personer med synnedsättning och dövblinda personer. Dessa funktionsnedsättningar borde självklart ingå i LSS personkrets. Men så är inte fallet, vilket beror på två HD-domar. LSS-kommittén (SOU 2008:77) påtalade detta, men tyvärr har inget förtydligande införts.

Efter en HD-dom skiljer det regionalt kring vem som ska stå för ledsagarens omkostnader. Med hänvisning till principen att människor inte ska ha merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning (prop 1992/93:159) menar vi att den som får ledsagning bara ska betala sina egna kostnader.

Kommunerna har olika regler för vad en ledsagare kan hjälpa den enskilde med. Vilket leder till att för den som har stora behov av så kallad personlig service kan det vara svårt att utnyttja ledsagning.

LSS-insatsen Kontaktperson är avsedd att bidra till att bryta den enskildes isolering genom bland annat hjälp till fritidsverksamhet och att tillföra kontakter utanför kretsen av familj och personal, vara ”en god vän” helt enkelt. Kontaktperson kunde tidigare ges till person boende i gruppbostad.  Men efter rättslig prövning avslår kommunerna nu sådana ansökningar med motivet att gruppboende inte innebär social isolering. Ett feltänk menar vi. Få gruppbostäder erbjuder i dag möjligheter till individuella fritidssysselsättningar.

Nedrustningen av ledsagning och kontaktperson liksom den personliga assistansen måste hejdas. Personer med svårast funktionsnedsättningar får inte isoleras från deltagande i fritids- och kulturaktiviteter. Stat och kommun måste stå upp för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som gäller i Sverige sedan 2009.

Cia Bentele, ordförande Nätverket Funktionella Liberaler

Linnéa Darell, styrelsemedlem Nätverket Funktionella Liberaler

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev