Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Socialtjänst

Unga drabbas hårdast av spelandets baksidor

Den bristfälliga svenska regleringen av spel om pengar har skapat en kylig spelmarknad. Värst drabbade är ungdomar, där var tionde ung man i dag har spelproblem. Därför är det hög tid att socialtjänstlagen skrivs om så att den innefattar en hantering av spelproblem och riktat stöd till anhöriga.

Publicerad: 25 november 2014, 08:53

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Var tionde ung man har spelproblem.


Ämnen i artikeln:

Socialtjänsten

Nyligen lämnade civilminister Ardalan Shekarabi (S) besked om att regeringen avser att införa licenser för privata spelföretag. För att stärka spelansvaret behövs en reglering – oavsett om vi behåller monopolet eller inför ett licenssystem.

En attraktiv spelmarknad bör ta tillvara på det goda med digitaliseringen, utvecklingen och globaliseringen. Vi bör forma en spelmarknad där vi tillhandahåller ett gediget spelutbud med bra produkter, där folk utifrån sin egen fria vilja tillåts ha roligt och spela som de vill. En spelmarknad där vi en gång för alla går till handling med ett omfattande förebyggande arbete och därtill erbjuder ett gediget vårdpaket till de som drabbas negativt av spel.

Bristerna avseende spelansvar har skapat en svensk spelmarknad med en förlorad omtanke och värme för individen. Detta tydliggörs av att vi sedan 1997/1998 har vetat att skadeverkningarna av spel om pengar slår hårdast mot minderåriga och unga, men valt att förhålla oss passiva. Sedan dess har spelproblemen fördubblats bland gruppen unga män, där var tionde ung man i Sverige i dag har spelproblem. Andelen spelproblem i gruppen minderåriga pojkar har legat stabil på cirka fem procent. De som inte ens ska kunna spela ser vi dock ägnar sig åt alla spelformer exempelvis nätspel, kasino och maskinspel.

Med tiden har marknadsföringen även tenderat att bli alltmer gränslös, påträngande och i vissa fall rikta sig direkt mot barn och unga. Ett exempel på detta är reklamen för spelmaskiner på Svensk Filmindustris (SF) hemsida tidigare i år. Reklamen var ett iögonfallande intro när man skulle titta på trailern för filmen Bamse och tjuvstaden. Enligt mig bör all reklam försvinna som riktar sig direkt mot utsatta grupper – då främst barn i åtanke.

Hoppfullt nog har vi ett evidensläge i dag som visar på att KBT och MI fungerar väl för att hantera spelproblem. Med grund i evidensläget bör dagens spelansvar utgå från de trender, den kultur och den utveckling som råder. I framtiden arbetar vi rimligen mer med upplysning via sociala medier och utökar stödinsatser via internet. Tillgängligheten till enkla lån, ett brett produktutbud av spel och snabba insättningsmöjligheter är en sak – vi behöver samtidigt agera och använda oss av det vi vet fungerar för att komma tillrätta med spelproblem.

Det är därför hög tid att socialtjänstlagen skrivs om till att innefatta en hantering av spelproblem och riktat stöd för deras anhöriga. Detta då spelberoende 2013 blev likställt med beroende av alkohol och narkotika i den psykiatriska diagnoshandboken DSM V. En skärpning av socialtjänstlagen skulle leda till att kommuner och landsting inte ges utrymme att bolla det ekonomiska huvudansvaret emellan sig när det gäller stöd, vård och behandling. Jag välkomnar därför Rasmus Ling (MP) aktuella motion i riksdagen i frågan.

I sociala medier förra året publicerade jag min önskan om julklapp, vilken var finansiering av Riksförbundet Spelkontroll (RISK) från Folkhälsomyndigheten. Så blev fallet och RISK tar därmed en starkare roll som Europas första aktör att på nationell föra dialog kring ungas spelande.

Min önskan i år är att privat, idéburen och offentlig sektor fortsätter att skapa dialog kring förebyggande arbete i bred bemärkelse. Då rimligen med särskilt fokus på minderårigt och ungas spelande, då dessa grupper drabbats hårdast av baksidan med spel sedan nittiotalet.

Gustav Sundgren, ordförande/grundare av riksförbundet Spelkontroll (RISK) och psykologstuderande KI

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Socialtjänsten

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev