Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Socialtjänst

Stärk skyddet för barn som hotas av hemlöshet

Antalet hemlösa barn har ökat kraftigt, framförallt i storstadsregionerna. Enligt Kronofogden minskar visserligen vräkningarna av barnfamiljer, men i de siffrorna ingår inte de som hyr tillfälliga bostäder direkt från kommunerna, skriver två professorer vid Lunds Universitet, som anser att barnens rättigheter behöver stärkas.

Publicerad: 5 mars 2018, 04:05

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vi äventyrar barnens uppväxt och utvecklingsmöjligheter genom att tillåta att de drabbas av hemlöshet, enligt skribenterna.

Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

HemlöshetBarnkonventionenBostäder

På kort tid har två olika svenska myndigheter presenterat nationell statistik om hemlöshet och vräkningar som särskilt redovisar hemlösa barns situation.

Kronofogdemyndigheten presenterade i mitten av februari i år sin årsstatistik över barn som drabbats av verkställd avhysning från sin bostad under 2017. Den sista november 2017 kom Socialstyrelsen med sin tvärsnittsstatistik om svensk hemlöshet.

Enligt Kronofogdemyndighetens statistik har sedan 2008 sammanlagt 5 412 barn drabbats av en vräkning! År 2017 handlade det om 392 barn. De kommuner som hade flest vräkningar av barn förra året var Södertälje med 29, Malmö 25, Stockholm och Västerås 20 och Botkyrka 18. I de flesta fall orsakas vräkningarna av hyresskulder. Utöver de verkställda vräkningarna hotades drygt 500 familjer med 1 000 barn med vräkning. Dessa verkställdes dock inte av olika anledningar.

En paradox är att vräkningarna av barn har minskat sedan 2008 medan bostadsnöden bland barnfamiljer har ökat. Det beror på att Kronofogdens siffror enbart redovisar vräkningar från den ordinarie bostadsmarknaden.

Svenska kommuner förvaltar i dag en stor sekundär bostads- och logimarknad som ligger utanför den ordinarie bostadsmarknaden, genom att dessa boenden är tillfälliga. De boende på denna ”marknad” saknar de rättigheter, som hyreslagen ger på den ordinarie bostadsmarknaden. Lägenheterna hyrs ut utan besittningsrätt genom specialkontrakt till dem som inte får egna kontrakt av hyresvärdarna. Det innebär att de kan tvingas flytta utan några formella vräkningar som syns i statistiken. Alla de familjer som bor i boendetrappor, träningslägenheter osv med specialkontrakt och tvingas flytta finns därför inte med i kronofogdens statistik.

Socialstyrelsen presenterade i november 2017 sin femte nationella kartläggning. Myndigheten har fört sådan statistik sedan 1993, men fick regeringens direktiv att kartläggningarna från 2005 också ska innefatta hemlösa barnfamiljer. Det har emellertid varit svårt att få in uppgifter om barnfamiljer och det förekommer ett stort bortfall.

De hemlösa barnen har nära nog fördubblats från 5 900 år 2005 till 11 400 år 2017. Med hänsyn till osäkerheten i siffrorna om de hemlösa barnen konstaterar Socialstyrelsen att uppskattningsvis 10 500–15 000 barn kan ha befunnit sig i någon form av hemlöshet under mätveckan, stadigvarande eller växelvis. Den vanligaste faktorn är att föräldrarna inte godkänts på den ordinarie bostadsmarknaden. Sammantaget hade minst 24 000 barn föräldrar i hemlöshet.

En viktig anledning är bostadsbrist, ökad trångboddhet, nedlagda bostadsförmedlingar, kommunala bostadsbolag som i ökad utsträckning drivs i vinstsyfte, privatisering av planeringen samt ökad polarisering och segregation på bostadsmarknaden. I Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät (2017) konstateras att av landets 290 kommuner bedömer 255 att det är underskott på bostäder på marknaden. Värst drabbade är storstadsregionerna.

Barnkonventionen har ratificerats av Sverige och vi vill göra den till lag. Vi har en folkrättslig förpliktelse att följa barnkonventionens princip om barnets bästa. Dessutom är det en viktig könsfråga eftersom hemlösheten i högre utsträckning drabbar mödrar med barn.

Forskning om barn i hemlöshet visar det självklara att det inte är förenligt med barns bästa att leva i hemlöshet. Vi äventyrar barnens uppväxt och utvecklingsmöjligheter. Skyddet för barnen måste stärkas och göras till en absolut rättighet inom Socialtjänstlagen. En nationell hemlöshetsstrategi måste utarbetas där barnens rättigheter på bostadsmarknaden sätts i centrum.

Hans Swärd, professor vid Lunds universitet i socialt arbete som forskar om fattigdom, hemlöshet och sociala problem.

Per Eriksson, professor vid Lunds universitet och rektor för universitetet 2009 – 2014 samt GD för Vinnova 2001 – 2008.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev