Stadsmissionen: Kommunerna allt tuffare mot hemlösa barnfamiljer – ”Prioriteras bort”

Hemlösheten har fått ett nytt ansikte. Den slutsatsen kan man dra av Sveriges Stadsmissioners rapport Hemlös 2023, där tio kommuners stöd till människor i hemlöshet granskas.

I rapporten uppmärksammar Sveriges Stadsmissioner begreppet strukturell hemlöshet. Tidigare var det främst människor som led av psykisk ohälsa och/eller missbruksproblem som sökte upp Stadsmissionen. Men det blir allt vanligare att andra människor också söker hjälp. Det handlar om de som av olika orsaker har hamnat i en kämpig ekonomisk situation, har svårt att få jobb eller som kanske står utan bostad efter en skilsmässa.

”Den stereotypa bilden av hemlöshet som endast drabbar människor i social utsatthet stämmer inte längre”, skriver rapportförfattarna. Och lägger till att den strukturella hemlösheten inte bara drabbar människor i storstäder, utan över hela landet.

– Vår absoluta bild är att det har blivit väldigt mycket svårare få stöd av socialtjänsten för strukturellt hemlösa. De här familjerna prioriteras bort. Och vi befarar att vräkningarna kommer att fortsätta öka när allt blir dyrare och det blir svårare för många att betala hyran, säger Åsa Paborn, talesperson för Sveriges Stadsmissioner i frågor om hemlöshet.

”Tjänstepersonerna vittnar om att en mer pressad ekonomi gör att man måste prioritera så här”, berättar Åsa Paborn på Sveriges Stadsmissioner. Foto: Anna Z EK.

Granskningen av de tio kommunerna landar i dessa slutsatser:

• Vräkningarna ökar, framförallt bland barnfamiljer. Där har vräkningarna ökat med 45 procent från 2017 till 2021.

• Bara fyra av de tio granskade kommunerna kartlägger kontinuerligt hemlöshet.

• Vilket stöd människor kan få beror på vilken kommun de bor i.

Det har blivit allt svårare att få stöd för den som är hemlös eller riskerar att bli av med sin bostad.

Det sistnämnda är förstås svårt att mäta. Slutsatsen bygger på intervjuer med både människor i hemlöshet och med tjänstemän på socialförvaltningarna.

Inget tyder på att politikerna, varken nationellt eller på kommunal nivå, har fattat beslut om att sänka tröskeln för människor i hemlöshet. Tvärtom – flera kommuner har tydliga nollvisioner eller tak-över-huvudet-garantier. Men dessa uppnås inte alltid.

De intervjuade tjänstepersonerna vittnar om att ekonomin har fått en allt större roll i handläggningen av hemlöshet. Samt att det finns en diskrepans mellan de politiska riktlinjerna i kommunerna och de budgetpengar som finns avsatta för att leva upp till detta. 

Sveriges Stadsmissioner lanserar en rad förslag för att bryta den strukturella hemlösheten. Bland annat dessa:

• Inför en nolltolerans mot vräkningar som drabbar barn. Socialtjänsten bör få i uppdrag att avbryta sådana processer.

• Lagstifta om att kommuners ansvar att ge bistånd ska innefatta rätten till bostad.

• Socialstyrelsen ska få i uppdrag att se till att alla kommuner satsar på vräkningsförebyggande arbete.

– Det ska inte vara fritt valt arbete för kommunerna, säger Åsa Paborn.

Uppsala är en av de kommuner som har granskats. Hanna Victoria Mörck (V) är ordförande för socialnämnden där och sympatiserar med Stadsmissionens förslag om vräkningsförbud för barnfamiljer. Samtidigt ser hon svårigheter.

– Det låter bra. Men jag funderar på hur man ska utforma det. Jag tycker ju inte att vi ställer barnfamiljer på bar backe i dag. Och jag vill inte att barnfamiljer med låga inkomster ska få det ännu svårare att få en bostad för att fastighetsägarna inte vågar acceptera dem som hyresgäster.

Är det ett orealistiskt förslag?
– Nej, men det väcker många frågor. Vem ska garantera detta – är det kommunen eller fastighetsägaren? Eller är det regering och riksdag? I så fall måste staten skicka med pengar. För det här kommer ju innebära ökade kostnader för oss i kommunerna om vi ska ta på oss det här nya ansvaret.

Socialstyrelsens senaste nationella kartläggning visade att 33 000 personer lever i hemlöshet. Men den kartläggningen är från 2017 och Sveriges Stadsmissioner bedömer att siffran är betydligt högre i dag.

De tio kommuner som ingår i granskningen är: Eskilstuna, Göteborg, Kalmar, Linköping, Malmö, Stockholm, Västerås, Uppsala, Umeå och Örebro.

LÄS MER: Socialborgarrådet vill se kommunala hvb-hem i Stockholm 

LÄS OCKSÅ: Socialdirektören efter mordet på 15-åring: Vi behöver mer kunskap om unga förövare