Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag15.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Socialtjänst

Socialtjänsten pressad – men goda exempel finns

Regeringen har sedan dag ett arbetat hårt med de frågor som rör socialtjänsten. Jenny Sonesson har fel när hon påstår att det enda Åsa Regnér har gjort är att tillsätta en nationell samordnare för att göra situationen i socialtjänsten bättre.

Publicerad: 4 mars 2016, 13:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det finns massor av goda exempel på hur kommunerna nu börjar använda de 8 miljarder kronor som flyktingöverenskommelsen innebar för deras del.


Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenPersonalbristVälfärd

Replik. Världen upplever för närvarande den värsta flyktingsituationen sedan andra världskriget. I denna humanitära kris har Sverige tagit ett större ansvar än något annat land i västvärlden.

Vi är ett litet land som gör en stor insats och det svenska folket visar stor solidaritet i en svår tid. Vårt ansvar som land är nu att välkomna dessa människor till Sverige och in i det svenska samhället. Vår uppgift är att låta alla de som får skydd i Sverige få goda möjligheter att göra Sverige till sitt.

Det är naturligtvis så att det stora antalet asylsökande och särskilt ensamkommande barn ökat trycket på verksamheter som i många fall redan var hårt ansatta och eftersatta.

Det har lett till långa väntetider, personalbrist och krackeleringar i systemen. Det riskerar att gå ut över barnen, men också personalen. För kommunerna och inte minst socialtjänsten innebär detta en enorm utmaning.

Samtidigt blir det också tydligt att ljuset har riktats mot en sektor i samhället som människor väntar sig ska fungera men sällan diskuterar.

Läget i kommunernas socialtjänster har länge varit pressat, inte minst på grund av de försämringar som alliansen gjorde i socialförsäkringssystemen som ledde till att många människor hamnade i kommunens försörjningsstöd.

Långt innan förra hösten hade socialtjänsten alltså stora problem med hård arbetsbelastning, hög personalomsättning och brist på introduktion för nyutexaminerade.

Därför blir det något provocerande när Jenny Sonesson i Dagens Samhälle (26 februari) beskriver det som att den nuvarande situationen inom socialtjänsten uppstått under höstens flyktingmottagande och dessutom påstår att det enda Åsa Regnér har gjort är att tillsätta en nationell samordnare för att göra situationen i socialtjänsten bättre. Det är inte sant.

Regeringen har sedan dag ett arbetat hårt med de frågor som rör socialtjänsten. För första gången någonsin har det gjorts en direkt riktad förstärkning av sociala barn- och ungdomsvården, en miljard kronor över fyra år som ska gå till personalförstärkning, kompetenshöjning och kvalitet.

Regelförenklingar har genomförts och socialstyrelsen har fått i uppgift att på olika sätt aktivt stödja socialtjänstens dagliga arbete med mottagande av ensamkommande barn. Ersättningarna för flyktingmottagande, inklusive ensamkommande barn, har höjts.

Regeringen har också tagit fram en ny boendeform för barn med behov av placering, bland annat ensamkommande barn.

Socialstyrelsen utformar en satsning för att stärka bemanningen i den sociala barn- och ungdomsvården som inriktas på rekrytering av handläggare, administrativ och arbetsledande personal.

Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att under året fördela 24 miljoner till kommunerna för utveckling och kompetenssatsning inom den sociala barn- och ungdomsvården för socialsekreterare och chefer.

I vintras beslutade riksdagen om en tilläggsbudget på 11 miljarder kronor till kommuner och landsting för att hantera den akuta situationen kring migrationen. I överenskommelsen kring tilläggsbudgeten ingick också en allmän översyn av hela situationen kring placering och hantering av ensamkommande barn. Översynen ska ske löpande och omfatta allt från socialtjänst till gode män.

Så även om det är sant att socialtjänsten är satt under hård press - vilket ju är en av orsakerna till de drastiska åtgärder som regeringen vidtagit för att minska antalet asylsökanden men samtidigt värnar asylrätten - så finns det massor av goda exempel på hur kommunerna nu börjar använda de 8 miljarder kronor som flyktingöverenskommelsen innebar för deras del.

Man anställer socialsekreterarassistenter, en sedan länge efterlängtad åtgärd. Det pågår arbete med att organisera arbetet bättre genom att ta tillvara kompetensen hos de hårt arbetande socialsekreterarna och många andra saker.

Regeringen har också sagt sig vara beredd att pröva frågan om det behövs ytterligare resurser i kommande budgetpropositioner.

I socialstyrelsens rapport från förra veckan stod det klart att nästan alla kommuner nu klarar sitt arbete även om det fortfarande är ansträngt. Nu gäller det att kommunerna tar chansen att förbättra arbetsmiljön för socialsekreterare så att det sociala arbetet åter kan komma i fokus.

Barns bästa är en av regeringens främsta prioriteter och därför krävs också ytterligare dialog med myndigheter och kommunerna om hur vi ska klara av att säkerställa barnperspektivet i alla delar av mottagandet av dessa barn och unga och slussa in dem i samhället så att de känner sig inkluderade och välkomna.

Sverige behöver reformer, investeringar och nya samarbeten, för att hålla ihop som land och gå stärkta ur den här situationen. Om hela Sverige arbetar tillsammans, är de få saker vi inte klarar av. Då kan krisen vändas till en framgång. Det är en möjlighet vi inte får missa.

Yasmine Larsson, riksdagsledamot (S)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev