Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Socialtjänst

Så vill Hallengren stoppa gängrekryteringen: ”Vi får inte fastna i vem som kan vara tuffast”

Publicerad: 31 maj 2022, 07:37

”Man kan aldrig ge upp om barn och unga som ju har ett långt liv framför sig”, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Foto: Lars Schröder/TT

Socialtjänstens förebyggande arbete behöver stärkas. Det säger socialminister Lena Hallengren, som vill se både mjuka och hårda metoder för att hindra att fler unga hamnar i gängkriminalitet.


Ämnen i artikeln:

GängkriminalitetSocialtjänstenSocialtjänstlagenFörebyggande insatserUngaSamverkanBrottSenaste nytt

Att DS enkät visar att många kommuner med utsatta områden inte tycker att samverkan mellan skola och socialtjänst fungerar tillräckligt bra tyder på att mer måste göras, enligt socialminister Lena Hallengren (S). 

– Det krävs en del arbete. Jag gör många besök i kommuner där jag ser att det mycket väl kan fungera. Om man bestämmer sig för det och hittar strukturer så är det väldigt framgångsrikt. Man ser barnet vid olika tillfällen under dagen på ett sätt som gör att man kan komplettera sina bilder och hitta framgångsrika vägar, säger hon till Dagens Samhälle. 

Hon tycker att det förebyggande arbetet har fått för lite uppmärksamhet i diskussionen om gängkriminalitet. 

– Jag välkomnar en debatt om förebyggande åtgärder. Annars fastnar vi i vem som kan vara tuffast, vem som kan höja straffen mest och hitta på en ny påföljd som är riktigt hård. Jag är inte emot den delen, men vi kan inte tro att det löser de problem vi har, säger Lena Hallengren. 

Borde socialtjänsten få lika stora resurstillskott som polisen har fått?
– Socialtjänsten behöver resurstillskott. Det har kommit stora tillskott och jag utesluter inte att det blir mer.  Men det är också relevant att ställa sig frågan: Hur har kommunerna använt de tillskott som man har fått? 

Lena Hallengren pratar hellre om att socialtjänsten ska få fler verktyg och att den nya socialtjänstlagen få mer fokus på förebyggande arbete. 

Regeringen har under våren lagt förslag om att öppna förebyggande insatser ska kunna riktas till unga från 12 år utan vårdnadshavarens tillstånd. Och att vårdnadshavare ska kunna tvingas delta i åtgärder som till exempel föräldrastödsprogram. Nästa steg kan bli ungdomskriminalitetsnämnder. En domstolsliknande modell som används i Danmark där polis och socialtjänst tillsammans fattar beslut om insatser för unga som riskerar att hamna i kriminalitet. 

– Vi ska utreda hur det skulle kunna fylla en viktig funktion i svensk kontext. Vi behöver den samverkan det skulle innebära, där man vid placeringar kan titta på vilken placering som långsiktigt blir bäst, säger Lena Hallengren. 

LÄS MER: Utsatta kommuner larmar: Stora brister i förebyggande arbetet - ”Ju tidigare i åldrarna vi kan börja desto bättre” 

Hur ser du på balansen mellan mjukare åtgärder, som samarbete mellan skola och socialtjänst, och hårdare åtgärder som ungdomskriminalitetsnämnder?
– De kommer in i olika lägen. Man kan aldrig ge upp om barn och unga som ju har ett långt liv framför sig. För deras skull och för samhällets skull måste vi göra allt vi kan för att vända deras liv. Ungdomskriminalitetsnämnder kommer in väldigt sent. Ju färre som hamnar i en situation där sådana behöver blandas in desto bättre. 

Lena Hallengren är också oroad över socialarbetarnas arbetssituation med allt fler larmrapporter om hot och hat som riktas mot dem. Ett problem hon kopplar till segregation. 

– Det är oacceptabelt att de utsätts för detta när de gör sitt jobb och viger sitt liv åt att ge barn rätt förutsättningar och lyfta dem ur miljöer där det går i helt fel riktning. Ska vi komma till rätta med det problemet måste vi bryta segregationen. Det är segregationen som både skapar frustration och den här typen av aggression. 

 

Samuel Åsgård

Reporter

sa@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev