Så får vi socialsekreterarna att stanna kvar

Larmrapporterna om tillståndet i socialtjänsten har hörts under lång tid. Socialsekreterare vittnar om hög arbetsbelastning, stor personalomsättning och avsaknad av förutsättningar för att göra ett bra jobb.

Det här är en trend som vi måste vända. Socialtjänstens medarbetare måste ges möjlighet att bedriva ett socialt arbete av hög kvalitet som ger utsatta människor det stöd de har rätt till.

Stockholms stad lanserar därför en handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare.

De anställdas möjligheter att utföra sitt arbete är avgörande för socialtjänstens kvalitet. En nationell kartläggning av barn- och ungdomsvården visar på att socialsekreterare i dag lägger runt 10-12 procent av arbetstiden på att träffa klienterna.

Utvecklingen har gått mot allt mindre socialt arbete och allt mer pappersarbete. Dessutom har varje socialsekreterare haft för många ärenden på sitt bord.

I Stockholm har situationen för biståndshandläggarna inom till exempel äldreomsorg och stöd och service till personer med funktionsnedsättning varit liknande.

Arbetsbelastningen har gjort att många erfarna socialsekreterare söker sig bort från socialtjänsten. Samtidigt har brist på utbildade socialsekreterare gjort det svårt att rekrytera ny personal.

Stockholms stad har därför tagit fram en handlingsplan för att förbättra socialsekreterarnas och biståndshandläggarnas arbetssituation.

Planen innehåller en rad åtgärder som ska vända utvecklingen och minska personalomsättningen, pappersarbetet och arbetsbelastningen.

Några av de åtgärder som ingår i planen är:

1. Mer klienttid genom nyanställning av administratörer. Administratörerna behöver göra come back på socialkontoren. Då det råder allt större brist på socialsekreterare är det viktigare än någonsin att de får ägna sig åt rätt saker.

Med stöd från administrativ personal kan pappersarbete flyttas från socialsekreterarna och ge mer tid över för mötet med klienterna. Detsamma gäller biståndshandläggarna som med mindre pappersarbete kan lägga mer tid på mötet med de äldre.

2. Stockholmsmodellen för minskad arbetsbelastning. Antal ärenden per anställd ska mätas regelbundet på enhetsnivå flera gånger per år samtidigt som medarbetarnas upplevelser av den egna arbetssituationen ska följas upp för att ge kontroll över arbetsbelastningen.

Varje enskild medarbetare som inte är nöjd med sin arbetssituation ska erbjudas en handlingsplan av sin arbetsledare.

3. Introduktions- och mentorsprogram för nyanställda. Många socialsekreterare och biståndshandläggare har gått direkt från utbildningen till tunga jobb på socialtjänsten utan att få tillräckligt stöd. Nu ska samtliga nyanställda få en grundutbildning och tid ska avsättas för handledning.

Ytterligare insatser som medhandläggarskap med ett delat bedömningsansvar, förbättrat IT-stöd och tid för kompetensutveckling ska genomföras. Vi vill också se insatser för att frigöra arbetstid för chefer så att de kan utöva ett nära och tillgängligt ledarskap. Målet är en bra arbetsmiljö där personalen har goda förutsättningar att utföra sitt arbete - och vill stanna kvar.

Socialtjänsten utgör samhällets yttersta skyddsnät. Stockholmare, inte minst barn som lever i utsatthet, ska kunna lita på att socialtjänsten finns tillhands när de behöver den. Därför är det bra att vi nu kan presentera konkreta åtgärder för att förbättra arbetssituationen inom socialtjänsten, och på så sätt också höja statusen på socialt arbete. Nu vänder vi utvecklingen och tar viktiga steg för att rusta socialtjänsten.

LÄS MER: L: Socialsekreterarna måste få högre lön

Åsa Lindhagen, socialborgarråd (MP) Stockholms stad

Clara Lindblom, Äldre- och personalborgarråd (V) Stockholm