Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Socialtjänst

Oro gör att handläggare inte vill stå med namn

Publicerad: 1 september 2021, 06:56

En utbränd bil utanför socialförvaltningens lokaler på i Malmö

Foto: Arkivbild: Johan Nilsson/TT

Många myndighetsanställda känner sig otrygga på grund av risken för hot och trakasserier och en stor andel säger sig också ha utsatts. Det visar en undersökning som Akavia gjort bland sina medlemmar.


Ämnen i artikeln:

TrygghetHotFackföreningarMigrationsverketFörsäkringskassan

—Jag tycker att det är oroväckande, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på fackförbundet.

”Attityden från de jag möter har blivit tuffare, respekten och förståelsen för regelverk finns inte längre på samma sätt. Sociala medier används på ett hänsynslöst sätt.”

Så skriver en av dem som deltagit i Akavias (tidigare Jusek) undersökning bland drygt 4 700 medlemmar, varav nära 3 400 uppgett att de har kontakt med exempelvis parter och deras företrädare, klienter, allmänhet och politiker.

Undersökningen visar att nära var femte medlem känner sig otrygg i sin yrkesutövning, på grund av risken för hot, våld eller trakasserier – ungefär samma resultat som vid förbundets tidigare, liknande undersökningar. Var fjärde har också utsatts för hot, våld eller trakasserier.

— Det här är medlemmar som fattar beslut i viktiga frågor, som arbetar i det offentligas tjänst. Att de i så stor utsträckning känner oro, men också utsätts, det tycker jag är oroväckande. Och jag är besviken faktiskt, att det inte har hänt mer, säger Anna Nitzelius.

Undersökningen visar att både oron och utsattheten är större hos medlemmar inom statliga myndigheter, jämfört med kommuner och regioner. Andelen som säger sig ha utsatts för hot, våld eller annan otillbörlig påverkan är som störst på Kronofogden, följt av Migrationsverket och Försäkringskassan.

Det är ingripande beslut man fattar för den enskilde. Kronofogden exempelvis åker ut på plats och förrättar utmätning, det är väldigt nära och ingripande för den enskilde, säger Anna Nitzelius.

TT: I just de fallen där man fattar den typen av ingripande beslut som får väldigt negativa konsekvenser för den enskilde, får man då inte vara beredd på en del upprörda reaktioner?

— Jag tycker inte det. Och det där tycker jag är en risk, att det blir en ökad toleransnivå. Många svarar i kommentarerna till enkäten att ”det var inte så farligt”, att man själv recenserar eller bedömer graden av hur allvarligt det är. Men jag tycker inte att man ska behöva tåla sådant i sitt arbete.

De allra flesta har utsatts på arbetsplatsen, via telefon eller personlig kontakt, och det vanligaste är att det rört sig om hot, trakasserier eller andra former av påverkansförsök. Det sistnämnda kan exempelvis röra sig om hot om självmord.

Akavia landar i flera olika förslag på åtgärder, varav ett är att det bör utredas och övervägas om det går att minska spridningen av namn på den som fattat ett beslut. Exempelvis skulle det kunna undertecknas av myndigheten eller förvaltningen i stället för av den enskilde handläggaren. Många medlemmar känner en oro inför att deras namn exponeras, enligt undersökningen.

— De kopplar ofta det till att det är så lätt, om man väl har namnet, att hitta information om var man bor och så vidare. Man oroar sig för sin familj och sina barn. Även om det inte händer något så är det en oro hos personen ifråga, säger Anna Nitzelius.

Andra förslag är att öka säkerheten och tryggheten rent arbetsmiljömässigt, att stödet för medarbetare och incidentrapportering måste bli bättre, samt att det görs en ordentlig översyn av det straffrättsliga skyddet för dem som arbetar inom de aktuella områdena.

— Nu får det börja hända saker. Nu behöver vi se lite resultat och att det är stor skillnad nästa gång vi gör den här undersökningen, säger Anna Nitzelius.

Erika Nekham/TT

 

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News