Mångfald inom assistansen hotas av nya regler

Efter många år av låga justeringar av assistansersättningen, är övergången till efterskottsbetalning droppen som får bägaren att rinna över. Det handlar inte längre om små marginaler, det saknas helt enkelt likvida medel. För en verksamhet med cirka tio assistansberättigade kan övergången innebära ett likviditetsbehov runt 1,5 miljoner kronor.

Följden blir antingen kostsamma lånelösningar, där ersättningen används till extrema räntekostnader, eller regelrätt utslagning av mindre aktörer. Orsakerna till utslagningen är flera:

• Regeringens aktiva arbete för kostnadsdämpning via en låg schablonjustering

• Borttagna arbetsgivaravgiftsrabatter

• Förändrade regelverk

• Övergång till efterskottsbetalning.

Sammantaget drabbar dessa förändringar de små assistansanordnarna mycket hårt.

Åsa Regnér, barn-äldre- och jämställdhetsminister, håller fast vid principen att kostnadskontroll inte står i motsättning till rättigheten och Ann-Marie Begler, generaldirektör för Försäkringskassan, fullföljer med järnhand sitt uppdrag. Justeringen av en redan låg ersättning hålls på nivå under kollektivavtalade lönejusteringar. Införandet av efterskottsbetalning kantas av oklarheter. Systemleverantörer och assistanordnare är chanslösa.

Den tidigare utlovade omställningstiden på tolv månader är nu nere på kritiska fem. Men kvarnarna fortsätter att mala. Nu förvarnas kommunerna av Försäkringskassan om att ha beredskap för att ta emot assistansberättigade, eftersom privata assistansanordnare förväntas gå omkull.

En nyligen genomförd undersökning bland KFOs medlemmar visar hur allvarligt läget är. 78 procent är oroade för verksamhetens långsiktiga överlevnad och 34 procent är oroade för verksamhetens kortsiktiga överlevnad. Drygt 30 procent anser att de inte kan ligga ute med en månads lönekostnad för de personliga assistenterna i samband med övergång till efterskottsbetalning.

Två tredjedelar är verksamheter med mindre än tio assistansberättigade. Närmare 20 procent av företagen och kooperativen i undersökningen har svarat att de saknar medel för övergången till efterskott.

Vi tolkar det som att utslagningen av assistansanordnare är nära förestående. Återstår gör snart bara ett oligopol med enbart ett fåtal större bolag och kommunen som valbara alternativ.

Vi vill därför påminna om att assistansreformens grund är av annat slag. Den bygger på möjligheten att kunna utöva självbestämmande och att göra egna val. Därför infördes möjligheten att anordna assistansen i egen regi eller tillsammans med andra ett i kooperativ eller ägarlett aktiebolag. I mångfalden ryms de som valt att vända sig till en särskild målgrupp och de som valt att verka lokalt. Här finns de som inte har avkastningen som huvudmål för verksamheten.

Men nu kan seriösa assistansanordnare med högkvalitativ verksamhet och nöjda uppdragsgivare inte längre fortsätta bedriva sin verksamhet. Åsa Regnér, var det verkligen det ni ville?

Hanna Kauppi, bransch- och näringspolitiskt ansvarig personlig assistans Arbetsgivarföreningen KFO

Cecilia Blanck, styrelseledamot Arbetsgivarföreningen KFO