Expert: ”Förtroenden kan rubbas”

Sekretessregler har tidigare begränsat socialtjänstens arbete med att stävja bidragsfusk. 

Men nu har reglerna ändrats. Sedan 18 juni i år är socialtjänsten skyldig att underrätta Skatteverket om man misstänker felaktigheter i folkbokföringen.  

– Vi har använt informationen för våra egna utredningar om personer har rätt till ekonomiskt bistånd eller inte, säger Anna Sköld, sakkunnig på arbetsmarknadsförvaltningen, som i Helsingborg har hand om det ekonomiska biståndet.

Samtidigt framhåller hon att lagen ger utrymme för bedömningar om att det i vissa fall är olämpligt att rapportera uppgifter till Skatteverket. 

– Det kan vara en person som är utsatt för hot och inte har skyddade personuppgifter. 

Anna Sköld är också bekymrad över att lagändringen kan leda till att invånarnas förtroende för socialtjänsten skadas. 

– Tidigare har vi kunnat säga att vi har tystnadsplikt och sekretess. Vi har inte kunnat föra uppgifter vidare, men nu är vi skyldiga att göra det. Det kan leda till att förtroendet mellan oss och våra klienter rubbas och att de inte vill berätta saker för oss.

Vilka konsekvenser kan det få?

– Om de inte vill tala om var de bor och inte vill lämna annan information kan det bli svårt att utreda rätten till ekonomiskt bistånd. De kanske befinner sig i en utsatt situation och inte kan folkbokföra sig på den adress där de bor, eftersom den person de hyr av förbjuder dem att folkbokföra sig där. Risken är att de drar sig undan och att det då blir ännu svårare för oss att nå dem, säger Anna Sköld.

Helsingborg är en av de åtta kommuner som Skatteverket samarbetar med i ett par regeringsuppdrag. Målet att ta fram nya metoder för att motverka fusk med folkbokföringen och den välfärdbrottslighet fusket kan vara ett tecken på.

En annan av kommunerna är Malmö, som nyligen skapat ett team med sex personer som arbetar med att utreda felaktiga utbetalningar och misstänkta bidragsbrott. Många socialsekreterare berörs av det nya rapporteringskravet och de kan nu få råd och stöd av teamet.

LÄS MER: Fejkade skilsmässor och svarta kontrakt – nu ska nya krav stävja fusk med folkbokföringen 

– Vi har väntat på den här lagändringen. Det underlättar samverkan mellan oss och statliga myndigheter i vårt arbete med att förebygga välfärdsbrott. Vi vill ju att rätt pengar går till rätt personer, säger Petra Quandt Farkas, enhetschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö.

Petra Quandt Farkas, enhetschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö, en av de åtta kommuner som ingår i samverkansarbetet med Skatteverket.

Socialtjänsten i Malmö har redan tidigare kontrollerat uppgifter i folkbokföringen i samband med olika ärenden, för att till exempel klargöra om en person haft rätt till ekonomiskt bistånd eller inte. Medarbetarna har ifrågasatt och gjort hembesök, men före lagändringen kunde de i fall där det fanns misstanke om fusk med folkbokföringen inte lämna vidare uppgifterna till Skatteverket.

– Statliga myndigheter har ofta mer muskler än vi har. Då är det bra att vi kan samverka och dra nytta av deras beslut, säger Petra Quandt Farkas.

De varningssignaler socialtjänsten uppmärksammar är bland annat om folkbokföringen visar att fler personer är skrivna på en adress än vad de personer handläggaren har kontakt med i ett ärende själva uppger.

– När någon ansöker om ekonomiskt bistånd till en hyreskostnad utreder vi hur boendeförhållandena ser ut och om den hyreskostnad man uppger är skälig. Vi kan boka in ett hembesök för att hämta in mer underlag. Upptäcker vi konstigheter kan vi nu underrätta Skatteverket.

Ett vanligt problem är skenskilsmässor. Två personer uppger att de flyttat isär, men i verkligheten bor de fortfarande tillsammans på en adress.

– Då kan man få olika bidrag och ersättningar som man inte har rätt till när man är sammanboende.

Finns det en risk att förtroendet för socialtjänsten rubbas när det blir känt bland klienterna att ni har den här anmälningsplikten?

– Ja det kan finnas en sådan risk. Vi måste ju underrätta brukaren när vi misstänker något, även när det gäller misstankar som sedan visar sig var fel. Men i socialtjänsten jobbar vi ganska mycket med att upprätta förtroende samtidigt som vi gör utredningar, till exempel i samband med orosanmälningar kring barn.

Däremot är hon tveksam till om rapporteringskravet kommer leda till att personer drar sig för att ha kontakt med socialtjänsten och på det sättet riskerar att hamna utanför samhällets räckvidd.

– Det här är så pass nytt så jag skulle inte våga dra den slutsatsen. Det intressanta är ändå att man luckrar upp sekretessen mellan myndigheter i de här frågorna och gör det möjligt att gå vidare och hjälpas åt när det finns en misstanke om brott, säger Petra Quandt Farkas.

När det funnits misstankar om felaktiga utbetalningar har det redan tidigare funnits ett utbyte mellan socialtjänsten och statliga myndigheter, till exempel Försäkringskassan. Skatteverket omfattas däremot inte av begreppet utbetalande myndighet.