Det går visst att utrota hemlöshet!

Nyligen var jag på hemlöshetskonferens i Ungern. Som värd för denna forskarkonferens stod Feantsa, en europeisk paraplyorganisation för nationella aktörer som arbetar för att utrota hemlöshet. Där pendlade jag och övriga deltagare mellan hopp och förtvivlan.

Några dystra siffror från Europa som grep tag i mig extra var: Barnfamiljer som får inhysas på akutboenden i London har – fram till i dag – ökat med 50 procent jämfört med 2010. I Köpenhamn har hemlösheten bland ungdomar ökat med 75 procent sedan 2009 och här i Sverige befann sig drygt 33 000 personer i hemlöshet 2017. Antalet kvinnor hade ökat markant och var 900 fler jämfört med 2011. Drygt en tredjedel av alla hemlösa var föräldrar till barn under 18 år.

Men konferensen bjöd också på hopp. En rapport från Finland visar att hemlöshetssiffrorna sjunkit med 10 procent 2013–2016 och att Norge lyckats få ner siffran med hela 37 procent 2012–2016. I båda fallen har man valt att hantera hemlöshet som ett bostadsproblem, som faktiskt går att lösa snarare än att se det som ett resultat av människors personliga problem.

Båda länderna har valt en nationell integrerad strategi, som innefattar ett framgångsrikt samarbete mellan stat, lokala myndigheter och lokala aktörer. Man har fått fram Bostad först-lägenheter, prisvärda bostäder, hyresrätter, huskooperativ, modulhus etcetera. Finland lyfts fram som det land som framgångsrikt implementerat metoden Bostad först. Fokus i Norge har varit att snabbt och systematiskt få fram bostäder tillsammans med utarbetade stödfunktioner.

Finland och Norge har valt att betrakta hemlöshet som ett brott på en persons fundamentala rättigheter. Inte helt orimligt. Rätten till boende lyfts fram som en social rättighet i FN-deklarationen om mänskliga rättigheter (artikel 25). Det samma gäller även i Sveriges regeringsform 1 kap. 2 § första moment.

Väl hemma från konferensen så slås jag av hur många innovativa initiativ i liten skala som lyckats förmedla bostäder. Och jag slås också av, trots goda exempel och överenskommelser, hur lite vi i Sverige samarbetar mellan sektorer i en sådan viktig fråga som rätten till bostad. På Räddningsmissionen har vi i drygt sextio år arbetat med hemlöshet och rätten till bostad.

Här är Räddningsmissionens förslag på åtgärder för att på sikt utrota hemlösheten i Sverige:

￭ Samla aktörer med bostadsfrågan i fokus med syfte att ta fram en nationell strategi för att utrota hemlösheten.
￭ Den nationella strategin ska vara långsiktig, realistisk och ha tydliga mål, till exempel att vi ska utrota hemlösheten i Sverige innan 2030. Ett sätt att göra detta är att bygga fler billiga bostäder.
￭ Lär av länder som Finland och Norge, de enda två länder som lyckats minska hemlösheten i Europa.  
￭ Betrakta hemlöshet som ett brott mot en persons fundamentala mänskliga rättigheter. Rätten till bostad ska inte villkoras utifrån individens situation eller förmåga.

Det finns hopp. Det finns kunskap. Vi på Räddningsmissionen önskar att politiker i Sveriges framtida regering, vill använda oss och andra aktörer från idéburen och privat sektor. Om vi samlas, kan vi med gemensamma krafter utrota hemlösheten.

Patrick Hansén, verksamhetschef inom hemlöshet på Göteborgs Räddningsmission