Yrkesprogrammen utmärkt inkörsport till arbetslivet

Snart är det dags för Sveriges 15-åringar att göra sina val till gymnasieskolan. Valet är viktigt och för många elever är det är ett spännande val men det kan också upplevas som svårt. Vi måste bli bättre på att förbereda eleverna. Studie- och yrkesvägledningen måste hålla högre kvalitet och formerna för samverkan med arbetslivet behöver stärkas. Eleverna måste få större möjligheter att göra ett genomtänkt val, genom att se till att det finns god, jämförande statistik över de olika skolorna och programmens resultat.

Gymnasieskolan har utmaningar; programmens kvalitet och relevans måste öka och de positiva förväntningarna på eleverna måste höjas. Men den bild som ges måste vara korrekt och nyanserad för att rätt slutsatser ska kunna dras. Bilden av gymnasiet är inte enbart dyster. När man skrapar på ytan framträder inte sällan en mer komplex bild.

I höstas presenterade LO statistik från yrkesprogrammen och elevernas etablering på arbetsmarknaden ett år efter gymnasiet. En tredjedel var etablerade blev svaret. Det är en del av, men inte hela, sanningen. I medierapporteringen glömde LO bort att berätta att en del elever valde att plugga vidare och kanske framför allt att etableringsstatistiken från SCB i vissa delar är trubbig. Det innebär att också unga vuxna som i statistiken inte räknas som etablerade på arbetsmarknaden kan ha haft en bra övergång mellan skola och arbetsliv.

Tydligast blir det för dem som till exempel gått från elprogrammet till att bli ellärlingar. Trots att de har en anställning och bra jobb är lönenivåerna för de olika kategorierna satta så att ellärlingen under sitt första arbetsår inte räknas till gruppen etablerad. Detsamma gäller elever från flera andra program.

Ett annat exempel är när Skolverket strax före jul släppte statistik över hur många elever som klarar av gymnasieskolan efter gymnasiereformen 2011. Budskapet var att färre elever i dag än innan klarade gymnasiet på tre år. Men det visade sig att det var svårt att jämföra de olika grupperna och i efterhand kom Skolverket fram till att det inte alls var färre som klarade gymnasiet än innan.

Vart femte rekryteringsförsök i Sverige i dag misslyckas på grund av att företagen inte hittar personer med rätt kompetens. En åtgärd för att förbättra kompetensförsörjningen är att höja statusen på yrkesutbildningarna. Efterfrågan på personer med goda yrkeskunskaper är stor hos många företag.

Då är det avgörande att ge en tydlig signal om att många av gymnasiets yrkesprogram är utmärkta inkörsportar till arbetslivet – inte antyda motsatsen. 75 procent av eleverna från energiprogrammen i Jönköpings län är etablerade på arbetsmarknaden ett år efter studenten. Över 70 procent av eleverna från fordonsprogrammen i Uppsala län och två tredjedelar av eleverna från byggprogrammen i Västra Götaland studerar eller är etablerade ett år efter studenten.

Det finns också högskoleförberedande program med goda resultat. Drygt 70 procent av eleverna från de naturvetenskapliga programmen i Södermanlands län läser vidare på högskola eller universitet ett år efter studenten. Detsamma gäller eleverna i Västernorrlands län.

En nyckel till ytterligare förbättringar är stärkt samverkan mellan skola och näringsliv. Det gäller i fråga om just yrkesprogrammen, där gymnasiereformen 2011 skapade förutsättningar för närmare samarbete men där det fortfarande återstår en hel del att göra. Företag och branschers inflytande över utbildningarna behöver öka.

Men det handlar också i hög grad om de högskoleförberedande programmen. Många av eleverna på exempelvis den största högskoleförberedande utbildningen, det samhällsvetenskapliga programmet, går nämligen aldrig vidare till högskolan. I dag lämnar de gymnasiet i princip helt oförberedda för arbetslivets krav och utmaningar.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv, tidigare högskole- och forskningsminister

Johan Olsson, ansvarig gymnasiefrågor, Svenskt Näringsliv