Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Vi måste lyssna på lärarna

Som uppväxt i ett lärarhem känner jag igen den frustrerade läraren Ola Håkanssons trovärdiga bild av skolan. Alla har en egen åsikt om den och på ingen annan arbetsplats dikteras villkoren så hårt av utomstående som just där. Det måste ändras.

Publicerad: 15 maj 2013, 12:39

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LärareSkolorganisation

När jag läser Ola Håkansson artikel ”Vi är många lärare som är arga” i Dagens Samhälle, så känner jag en befrielse. Artikeln är en referens från lärarna själva och inte från deras företrädare. Artikeln osar frustration och på samma gång sjuder den av stolthet, glädje och en känsla av betydelse i livet som lärare. Bilden känner jag som lärarbarn igen hemifrån. Den är trovärdig just därför att den är verklighetsförankrad.

Det som gör texten speciell är också att den inte vänder sig till en auktoritet, en myndighet, politiker, fack eller föräldraförening. Brevet vänder sig till samhället. “Snälla, låt oss vara så vi kan få göra vårt jobb”. Det är viktigt att lyssna på det budskapet, även om vi alla har mycket att säga om skolan.

Alla har ju en egen åsikt om skolan. Egna bilder om hur det är att vara lärare och pedagog. Det är inget konstigt, eftersom alla någon gång varit elev och skapat egna relationer till lärare. Vi har därför olika erfarenheter från skolan som gör att åsikterna kolliderar. Men någonstans i detta är det de som arbetar i skolan som måste få förtroendet att sätta agendan. Så är det inte i skolan i dag och på ingen annan arbetsplats dikteras villkoren så hårt av utomstående som just i skolan.

Det är självklart att Ola måste ges mer förtroende, frihet och förtroende att själv forma sin yrkesroll. Han förtjänar också högre lön för sitt arbete. Men hur vi än vill detta, måste vi först lösa ett betydligt svårare problem. Det problemet handlar om att reformera det skolsystem som Ola verkar i just nu och som samhället i dag egentligen har vuxit ur, men envist lappar och lagar för att klänga sig kvar i. Det system som inte rymmer de förändringar Ola behöver.

Skolan är nämligen kvar i industrialismens modell för hur ett utbildningssystem ska fungera. Det system som ytterst dikteras av industrin och industrialismens formulering av hur samhället ska byggas i allmänhet. Men samhället i dag ser helt annorlunda ut än på 1800-talet då folkskolan grundades. Skolans utveckling och lärarnas status kommer att förbli oförändrad så länge detta system inte reformeras. Det är det här vi politiker måste tala mer om i debatten om skolans roll i samhället.

Industrialismen organiserade skolan för att fostra våra barn till lydig arbetskraft för att ta plats vid fabrikernas löpande band. Den rollen spelar utbildningssystemet fortfarande och formar samhället vi lever i, men det kommer inte ta oss vidare. Vi måste ändra på självaste syftet med skolsystemet och dess roll i samhället, annars kommer Olas rop på förändring fortsätta vara förgäves.

Att skolan är till ytterst för att föda industrin med lydig och välutbildad arbetskraft formuleras inte i klartext av sittande politiker, inte heller är det skrivet i skolplanen. Det förpestar ändock skolans förutsättningar som en tunn rök, svår att se, men ändå alltid närvarande. Systemet dikterar även politikernas satsningar på skolan som i slutändan alltid vägs mot industrins behov av arbetskraft. Lärandet, kreativiteten, människorna och glädjen ses som ett nödvändigt ont i processen.

Det är absolut nödvändigt att vi vågar fasa ut industrialismen ur skolsystemet för att ersätta den med en ny som fungerar i vårt kunskapssamhälle. Det krävs en fördjupad debatt om hur detta ska gå till som är långt mer intellektuell än de svar vår regering eller riksdagsoposition bjuder på. Vi måste debattera för att släppa fram nya modeller för vad skolans övergripande roll i samhället ska bli.

Det är nödvändigt att göra den här resan. Först då kan vi ge en frihet till Ola att utforma sin lärarroll, forma sin arbetsplats och skapa sitt möte med människorna i skolan. Det är svaret på hur läraryrkets status i vårt samhälle ska kunna ökas och med det även lärarlönerna.

Piratpartiet, mer än något annat parti, har förutsättningarna att genomföra den här samhällsreformen. Vi är redan ett parti som kritiserar etablissemanget för visionslöshet, ser brister i våra existerande system och sätter kunskap som en av hörnstenarna i partiets politiska manifest. Vi kan sätta en ny riktning i debatten om hur skolans roll i vårt kunskapssamhälle ska se ut.

Erik Lönroth, ordförande för Piratpartiet i Stockholms län

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LärareSkolorganisation

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News