Skola
Vi är redo för ett nytt samhällskontrakt
Det sätt som vi ser på samhället och politiken idag är baserat på ett utdaterat samhällskontrakt där vi utgår från att Sveriges befolkning är en relativt homogen grupp. Vi lever idag i ett Sverige fullt av mångfald. Nu har vi möjligheten att, på samma sätt som vi för 100 år sedan, lägga grunden till ett av världens mest jämlika samhällen. De unga som Fryshuset möter är redan ombord. Nu är det dags för politiker och makthavare att lyssna till hur unga vill ha det samhälle de ska leva i.
Publicerad: 2 juli 2018, 03:15
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Fryshusets vd vill politikerna lyssnar på de unga, i stället för att fatta beslut utifrån kortsiktiga och ytliga opinions- och marknadsundersökningar.
Vi vill lyfta fram tre av slutsatserna vi har identifierat i vår framtidsrapport ”Unga 2030”. Den första är att unga inte upplever att de blir lyssnade på, eller är delaktiga i samhällsförändringar. Den andra är att unga idag upplever sig sakna tillgång till inkluderade större sammanhang, i gemenskap med andra människor. Och slutligen att många upplever att det hämmar dem att det i samhället finns många system som individen ska anpassa sig till, istället för att systemen anpassas till den ungas behov.
Slutsatserna – att både det individualistiska perspektivet och kollektivistiska sammanhanget saknas – kan synas motstridiga enligt ett gammalt synsätt, men behöver inte alls vara det. Samhället behöver bli bättre på att ta till vara unga människors unika förmågor och på att ge dem inspiration och hjälp att utveckla sina individuella passioner, samtidigt som de blir inkluderade i ett kollektivt sammanhang som kan hantera individuella olikheter. Våra offentliga system behöver i högre grad utgå från individens behov, och inte som idag då många upplever att utgångspunkten snarare är systemets behov. Det är det här ett nytt samhällskontrakt bör handla om!
Segregation och känslan av utanförskap är reella problem för många unga idag. Flera olika rapporter visar att det finns en ökande geografisk ojämlikhet i skolresultat, ekonomi och hälsa. Mer än dubbelt så många unga lider av psykisk ohälsa idag som för tio år sedan, larmar Socialstyrelsen. Folkhälsomyndigheten rapporterar om trenden av ökade psykosomatiska symtom kopplade till brister inom skolan och höjda krav på arbetsmarknaden. Barnombudsmannen konstaterar i sin senaste rapport att ungdomar upplever oro för att inte få jobb för att de går i ”fel” skola eller kommer från ”fel” område.
Vi tror på varje individs möjlighet att stärka sina inneboende resurser, men vi vet också att detta behöver utvecklas i ett meningsfullt sammanhang av samarbete och gemenskap. Detta måste ske på de ungas egna villkor och de måste ges samma chans och förutsättningar oavsett bakgrund.
Den ökande polariseringen i samhället kan bero på ett gammalt och förlegat sätt att se på hur samhället ska organiseras. Vi tror inte att vi kommer få en minskad segregation, tryggare städer och en hållbar utveckling utifrån dagens politiska världsbild.
Vi tror att politiker och andra beslutsfattare kan skapa rätt förutsättningar om de lyssnar på ungas djupare värderingar istället för att skapa politik, och fatta beslut, utifrån kortsiktiga och ytliga opinions- och marknadsundersökningar.
För att vi ska lyckas skapa ett tryggare och mer hållbart samhälle är det dags att lägga grunden till ett nytt samhällskontrakt, med utrymme för människors olikheter, och där vi ger unga både sammanhang och nya möjligheter.
Johan Oljeqvist, vd, Fryshuset
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.