Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Växande ohälsa kräver skärpta krav på elevhälsan

Psykisk ohälsa bland unga ökar. Trots det är elevhälsan på vissa skolor kraftigt underdimensionerad. Skollagen behöver skärpas med tydliga krav och kvalitetsmål på elevhälsan, skriver två moderater.

Publicerad: 26 juni 2015, 06:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Skollagen behöver förtydligas när det gäller elevhälsans kvalitetsmål, tycker debattörerna.

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

ElevhälsaPsykiatriPsykisk ohälsa

Många skolelever uppger i olika kartläggningar att de besväras av oro, ängslan, sömnsvårigheter och psykosomatiska symtom. Andelen ungdomar med psykisk ohälsa har ökat drastiskt sedan slutet av 1980-talet. Socialstyrelsens senaste undersökning 2013 visar fortsatt höga nivåer.

Skolan är en plats där ungdomar som inte mår psykiskt bra av något skäl behöver stöd ska uppmärksammas. Elevhälsoteamet i skolan bestående av skolsköterska, kurator och specialpedagog arbetar aktivt med elevhälsan, där sambandet mellan lärande och psykisk ohälsa är centralt.

Skolinspektionen har identifierat flera brister vid inspektioner, bland annat att elevhälsans bemanning inte räcker till för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Även Socialstyrelsen har bedömt flera brister, så som att skolsköterskeinsatsen i en del skolor varit kraftigt underdimensionerad i jämförelse med nationella förhållanden.

Skollagen är det viktigaste styrdokumentet för skolhälsovårdens arbete. Vi anser att skollagen brister när det gäller elevhälsoteamets arbetsinsatser.

I skollagen benämns elevhälsoteamets olika professioner och beskrivningen av dess viktiga roll och ansvarsområde i skolan, men hur stora dessa insatser bör vara i förhållande till antal elever och det elevunderlag som finns i skolan lämnas åt slumpen.

Enligt skollagen är det verksamhetschefens ansvar att se till att kvalitetsansvaret för till exempel skolsköterskans insatser sker i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och den personal finns som behövs för att god elevhälsovård ska kunna ges.

Elevhälsans tillgång till olika professioner såsom skolsköterska, kurator och specialpedagog varierar därför mycket och i vissa skolor är elevhälsoteamets arbetsinsatser kraftigt underdimensionerade. Detta leder till att elevhälsoteamets hälsofrämjande arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos unga blir lidande eftersom insatsen endast räcker till det akuta behovet som finns på skolan.

Uppföljningsarbete och förebyggande arbete får stå tillbaka och ungdomar får inte den hjälp och det stöd de behöver. Konsekvensen kan då bli ökad psykisk ohälsa hos unga och sjunkande skolresultat.

Ett viktigt steg för att ta gemensamt krafttag mot ungas försämrade psykiska hälsa är att förstärka elevhälsoteamets insatser i skolan.

Skollagen behöver förtydligas när det gäller arbetsinsatserna och vissa krav på kvalitetsmål måste ställas upp. Att ställa krav på att skolsköterskor ska få tillräcklig tid i förhållande till antal elever i skolan menar vi är ett minimikrav på kvalitet för att säkerställa att skolan har tillräckligt med resurser för att tillmötesgå eleverna behov.

För att svensk skola ska kunna uppnå bättre resultat krävs det att elever som av olika skäl lider av psykisk ohälsa uppmärksammas. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är mycket viktigt. Det finns en studie som visar att några få timmar förebyggande grupparbete i skolan minskade antal självmord flera gånger.

Den insatsen är inte möjlig utan tillräckligt med resurser. Det är inte en dag för tidigt att säkerställa dessa insatser genom lagstiftning. Sverige, våra unga och svensk skola förtjänar och kan mer.

Mozhgan Jalali, barnmorska, regionpolitiker (M) Västra Götalandsregionen

Marie-Louise Hänel Sandström, specialistläkare, kommunfullmäktigeledamot, Göteborg (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev