Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Varför stoppas försöket att minska skolsegregationen?

Liksom många andra kommuner möter Kristianstad bekymren med en tilltagande segregation i skolan. Därför ville vi göra ett försök med att erbjuda tvåspråkiga klasser i två kommunala grundskolor. Men försöket stoppades av Skolinspektionen. Varför? Det skriver Anders Tell, barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad, i ett öppet brev till Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo.

Publicerad: 14 december 2016, 11:24

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

För drygt ett år sedan väcktes idén om att erbjuda tvåspråkig undervisning på två av skolorna i Kristianstads kommun, skriver Anders Tell.


Ämnen i artikeln:

SegregationKommuner

För drygt ett år sedan väcktes idén om att erbjuda tvåspråkig undervisning på två av skolorna i Kristianstads kommun, ungefär som Engelska skolan. Det handlar om en låg- och mellanstadieskola och en högstadieskola. Liksom många andra kommuner möter Kristianstads kommun bekymren med en tilltagande segregation i skolan. På dessa båda skolor vill man välja en språkprofil med målet att färre elever ska välja bort skolorna och motivera andra att aktivt välja dem. Vi behöver en skola där elever möter elever med olika bakgrund och erfarenheter.

Skolverket uttrycker skälen till det mycket kort och kärnfullt i 2015 års rapport om läget i den svenska skolan: ”I skolor där elever med olika socioekonomiska och etniska bakgrunder möts finns möjlighet att skapa gemensamma erfarenheter och etablera nätverk mellan grupper i samhället, vilket är avgörande för vårt lands framtid.”

Avgörande för vårt lands framtid. Det är ord som manar till handling för ansvariga skolpolitiker i en kommun.

Skolverket redovisade i en rapport 2010 (Undervisning på engelska) en del erfarenheter från skolor med undervisning på engelska. Att det här kan vara relevant för vår del beskrivs så här i den rapporten: ”När det gäller elever som får engelskspråkig undervisning och deras resultat i relation till utbildningsnivån på deras föräldrar får eleverna oavsett föräldrarnas utbildningsnivå i regel bättre resultat än elever i ett nationellt genomsnitt. För vissa av resultatmåtten är det framför allt elever på de lägre utbildningsnivåerna som skiljer sig mest i förhållande till motsvarande grupper av elever i det nationella genomsnittet.”

Barn- och utbildningsnämnden ställde sig bakom förslaget om att till Skolinspektionen ansöka om att få inrätta tvåspråkiga klasser på två skolor i kommunen. I september meddelade Skolinspektionen avslag på denna framställan. Skälen till detta var två:

■ Vi har dels fått veta att vi bryter mot Skollagen om vi antar elever till tvåspråkiga klasser på en skola.
■ Vi har dessutom fått veta att: ”Skolinspektionen har uppmärksammat att ……-skolans elever som gick ut årskurs 6 våren 2016 hade lägre terminsbetyg än motsvarande elevgrupp i kommunen, samt i riket i stort, i flera av de ämnen där kommunen planerar undervisning på engelska.” På den grunden ifrågasätter Skolinspektionen att måluppfyllelsen kan förbättras med undervisning på engelska.

Tänk, de här resultaten kände vi till! Ett av våra bärande skäl till att få inrätta tvåspråkiga klasser är just att vända en negativ trend och öka måluppfyllelsen på två skolor. Jag kan sorgligt nog konstatera att Skolinspektionen meddelat oss att engelskspråkig undervisning nu endast är förbehållen elever som kan välja någon annan skola än den kommunala.

Barn- och utbildningsnämnden begärde en omprövning av Skolinspektionens beslut. Svaret om att inte ändra det tidigare beslutet kom i stort sett med vändande post. Dock nu utan motiveringen där man i det tidigare beslutet spekulerat om de låga terminsbetygens betydelse.

TIPS: Läs Dagens Samhälle i appen - mer info om hur du laddar ned nya appen här!

Hur skulle nu ett alternativt resonemang från Skolinspektionens sida kunnat se ut? För min del tänker jag mig att inspektionen borde ha blivit rejält glad över en sådan här framställan och resonerat ungefär så här:

Här har vi två skolor som på allvar vill åstadkomma något för att vända en negativ utveckling och pröva nya vägar att bryta segregationen. Vid handläggningen ser vi dock några formaliteter som behöver justeras, men eftersom det finns goda skäl och argument i ansökan så löser vi förstås den saken. Vi kan nog ta det per telefon och sedan, med glädje, fatta ett gynnande beslut.

Nu tänktes det tyvärr inte så. Skolinspektionens inställning i frågan är obegriplig, både för mig och för de som arbetat med ansökan. Jag kan undra varför Skolinspektionen vill ställa sig i vägen för att låta två kommunala grundskolor pröva nya vägar för att höja attraktionskraften och försök att bryta segregationen.

Anders Tell, (S), ordförande barn- och utbildningsnämnden, Kristianstads kommun

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SegregationKommuner

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News