Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Var är biblioteken?

Digitaliseringskommissionen arbetade i fem år, men lyckades ändå missa att lyfta fram biblioteken, förvånande nog. När den digitala kompetensen ska ökas kommer biblioteken vara nyckelspelare, påpekar DIK-facket.

Publicerad: 30 december 2016, 09:36

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Folkbiblioteken har redan ett uppdrag i lag ”att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.”

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

FackföreningarBibliotek

Efter snart fem års arbete släppte Digitaliseringskommissionen nyligen sitt slutbetänkande. Det är en högaktuell utredning som berör många ämnen, såsom yttrandefrihet, källkritik och hur samhället ska navigera i den nya digitala verkligheten. Trots en bred utredning misslyckas kommissionen med att inkludera en av de viktigaste aktörerna för digital kompetens i betänkandet – biblioteken.

Digitaliseringskommissionen ser fyra strategiskt viktiga områden för regeringen att ta tag i för att Sverige ska fortsätta att vara en ledande nation i digital utveckling. Ett av dem är kompetens för digitalisering. Det ”handlar bland annat om att möjliggöra det livslånga läran-det, att använda digitaliseringens möjligheter inom skol¬väsende och högre utbildning” för att utveckla den digitala kompetensen i samhället, skriver Digitaliseringskommissionen.

Här är DIK överens med kommissionen – den digitala kompetensen i samhället måste bli bättre. Och här kan och bör biblioteken spela en central roll.

Biblioteken är ett öppet, närvarande rum med högt förtroende. Många bibliotekarier besitter hög digital kompetens som de vidareförmedlar till invånarna. Folkbiblioteken har dessutom ett uppdrag i lag ”att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.”

Det finns redan en färdig plan för hur det kan gå till, framtagen av Utredningen för en nationell biblioteksstrategi. För ynka 25 miljoner kronor kan folkbiblioteken bli ett nav för att öka den digitala kompetensen i samhället. Folkbiblioteken som redan i dag bistår nyanlända att använda sig av myndigheters e-tjänster, den som har fått sin första mobiltelefon att installera mejlen eller den som kommer till biblioteket för att kunna använda sig av internet. Men för att ha möjlighet att på riktigt arbeta med invånarnas digitala kompetens, behöver folkbiblioteken ett uppdrag.

Skolor ska enligt bibliotekslagen ge elever tillgång till ett skolbibliotek. I en värld där det hävdas att Donald Trump vann amerikanska presidentvalet på grund av fejknyheter på Facebook, behöver den överlag digitalt kompetenta generationen lära sig om källkritik. Ännu ett specialområde för bibliotek och bibliotekarier, och som är nödvändigt för invånare att besitta för att fullt ut kunna vara digitalt kompetenta. Även skolbiblioteken behöver ett tydligt uppdrag att vara skolornas förmedlare av en digital kompetens.

Oavsett vilken väg regeringen nu väljer för att öka den digitala kompetensen hos Sveriges invånare, måste biblioteken vara en nyckelspelare. Det är märkligt att Digitaliseringskommissionen inte ser det.

Sara Roberts, tf förbundsordförande, DIK

Stina Hamberg, samhällspolitisk chef, DIK

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FackföreningarBibliotek

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News