Utredning tom på förslag hjälper inte rektorerna

Den 26 mars presenterade regeringens utredare, professor Olof Johansson, sin utredning ”Rektorn och styrkedjan”. Utredningen gjordes efter ett regeringsbeslut och dess uppdrag var att kartlägga rektorers arbetssituation och belysa olika vinklar av rektorskapet. Därutöver skulle utredaren ge förslag på hur förutsättningarna för rektors pedagogiska ledarskap kan förbättras och på hur rektors ansvar och befogenhet kan stärkas. Utredaren gavs mandat att ge skarpa förslag till lagändringar om så ansågs nödvändigt.

Till många skolledares besvikelse var utredningen på intet sätt den hävstång som skulle behövas för att förbättra situationen. Det enda förslag till lagändring som gavs var att rektorer ska gå en andra obligatorisk rektorsutbildning tre år efter att de gått sin första obligatoriska dito. Därutöver föreslogs regeringen att skapa ett nationellt handlingsprogram för att stärka skolans styrkedja.

Detta låter mycket ambitiöst men visade sig endast innehålla olika utbildningsinsatser av mer eller mindre obestämd karaktär. Dessa insatser riktas mot olika intressenter kring skolan, men allra främst mot rektorer. Det går inte att tolka utredningen på annat sätt än att den menar att rektorers kunskapsbrist är det främsta skälet till att deras arbetssituation är så besvärlig så att de inte får till ett pedagogiskt ledarskap som är tillfyllest för utredaren.

Lärarförbundet Skolledare ser saken på ett annat sätt. Rektorer får inte de förutsättningar de behöver för att utöva ett pedagogiskt ledarskap som de själva kan vara nöjda med. Detta illustreras med all önskvärd tydlighet i Olof Johanssons utredning då utredaren frågat rektorerna om de anser sig ha tillräckliga resurser för att kunna bedriva en bra skolverksamhet enligt skollagens uppdrag. Mer än 7 av 10 kommunala rektorer svarar nej på den frågan.

Detta kan paras ihop med en enkätundersökning som Lärarförbundet gjort där mer än 80 procent av de tillfrågade skolledarna anser att deras arbetsbelastning ökat och där den vanligaste orsaken till detta uppges vara att huvudmannen tilldelar dem allt fler arbetsuppgifter. Frisvarsfälten i Lärarförbundets undersökning var överfyllda med kommentarer från rektorer som själva vill ägna mer tid åt att vara pedagogiska ledare men som ser sig fångade i en situation där andra uppgifter ständigt trängs in av staten, huvudmannen och en krävande vardag.

Landets rektorer är, med mycket få undantag, kompetenta och dugliga chefer värda att ta på största allvar. Om de uttrycker att uppdraget är för stort i förhållande till resurserna beror det inte på att de saknar utbildning utan på att de gör en korrekt bedömning av läget. Lärarförbundet Skolledare kräver därför att skollagen görs tydligare vad gäller förhållandet mellan huvudman och rektor/förskolechef.

Det måste skrivas in i lagen att huvudmannen ska förvissa sig om att rektor/förskolechef har tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. På så sätt garanteras en av de dialoger som är nödvändiga för att styrkedjan ska fungera, dialogen om rektors/förskolechefs uppdrag och resurserna för att klara detta. På så sätt blir det också tydligt att huvudmannen ska ta sig en mer stödjande och tillhandahållande roll i förhållande till skolornas ledare. Huvudmannen ska hålla bort ickepedagogiska arbetsuppgifter från rektorers och förskolechefers bord och hålla dem med tillräckliga förutsättningar för att driva och utveckla verksamheterna.

Lärarförbundet Skolledare har framfört åsikten om att skollagen behöver förtydligas på denna punkt vid ett möte med Olof Johansson. I utredningen sägs dock att inga organisationer framfört önskemål om lagändringar – detta stämmer alltså inte och det är viktigt att det framkommer.

Lärarförbundet Skolledares analys av läget och uppfattning om vad som behöver göras är enkel och klar. Styrkedjans svagaste länk finns mellan skolledare och huvudman. Fler obligatoriska utbildningar för redan tungt arbetsbelastade rektorer kommer inte att förbättra situationen. Länken ska i stället förstärkas genom att huvudmannen i skollagen åläggs att förvissa sig om att rektor/förskolechef har tillräckliga resurser för sitt uppdrag. Då blir situationen hållbar och då lockas fler rektorer till yrket.

Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet Skolledare