Skola
Utredare: Staten bör finansiera friskolorna
Publicerad: 7 november 2022, 07:28
Skolan är inte likvärdig, och därför bör staten ta större ansvar för finansieringen, anser utredaren Thomas Persson.
Likvärdighetsbidraget bör bli större och staten bör ta över finansieringen av friskolorna från kommunerna. Det är några förslag från en statlig utredare, som anser att det skulle ta 20 år att helt förstatliga skolan.
Generaldirektören vid Myndigheten för yrkeshögskolan, Thomas Persson, har i dag lämnat sitt betänkande om ökad statlig styrning av skolan till regeringen.
Enligt utredaren är ett förstatligande möjligt och skulle förenkla styrningen av skolan, leda till stordriftsfördelar och större kapacitet i de offentliga skolorna. Nackdelen är att det är en så omfattande förändring att den skulle ta 20 år att genomföra. Runt 200 000 årsarbetare skulle överföras från kommunerna till staten, liksom cirka 200 miljarder kronor.
Men den bristande likvärdigheten i skolan motiverar enligt utredningen en starkare statlig styrning. Ett förslag är att staten ökar statsbidraget för ökad likvärdighet, som de senaste åren legat på drygt 6 miljarder kronor per år, och dessutom tar över finansieringen av friskolorna.
En fördel med att staten skulle ta över finansieringen av friskolorna är enligt utredningen att man då kan undvika ”den omotiverade fördyring” av skolan som uppstår när kommunala skolor förlorar elever till friskolor. Då stiger ofta kostnaden per elev i de kommunala skolorna, vilket innebär att friskolor ska kompenseras med högre skolpeng.
Dessutom skulle kommunerna slippa den administrativt betungande uppgiften att besluta om bidrag till enskilda huvudmän. Besluten är enligt utredningen ”en källa till frustration och misstro mellan kommuner och enskilda huvudmän” och överklagas ofta.
En risk med statlig skolpeng till friskolor, som utredningen pekar på, är att det kan leda till skillnader mellan kommunala och fristående skolor i samma kommun. Ersättningen till de fristående skolorna skulle kunna bli antingen högre eller lägre än vad de kommunala skolorna får.
En annan risk med statlig friskolepeng är att den skulle kunna påverkas av vilken inställning den sittande regeringen har till friskolor.
Utredningen går på 1 500 sidor noga igenom organiseringen av den svenska skolan och allt som skulle påverkas av ett statligt huvudmannaskap eller en starkare statlig styrning. Den påtalar också vikten av realistiska förväntningar.
Även staten kommer enligt utredningen att ha svårt att klara av många av skolans utmaningar, inte minst bristen på utbildade och kompetenta lärare.
LÄS MER: ”Logiskt – men risk att friskolorna kommer leva egna liv”