fredag31 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Utbrett hat mot judar i Malmös skolor – nu agerar staden

Publicerad: 19 april 2021, 08:07

– En del vill närma sig det judiska för att samla kraft. Andra fjärmar sig, det blir för jobbigt, säger skolsamordnare Mirjam Katzin.

Foto: Emil Langvad/Bildbyrån

Elever som hånas, får stryk och väljer bort skolor. Så ser verkligheten ut för unga judar i Malmös skolor.

Ämnen i artikeln:

SkolledareHot och hat mot judarSkolanUtbildningRasismMalmö

Stefan Helte

sh@dagenssamhalle.se


– Vi måste göra upp med skolgårdsantisemitismen, säger integrationssamordnare Mirjam Katzin i Malmö stad.

”Jag ska bränna dig på bål, din jävla judejävel.”

”Hitler gjorde rätt och det var synd att han inte lyckades bättre.”

”Han till och med heilade i klassrummet och lärarna sade inte ens till honom.”

Tre citat ur rapporten ”Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap”.

I den undersöker Mirjam Katzin antisemitism och det judiska minoritetskapet i Malmös skolor. Hon är skolsamordnare mot antisemitism i Malmö stad sedan förra året.

Du beskriver en skolgårdsantisemitism på Malmös skolor. Vad handlar det om?
– Det betyder att elever använder ”jude” som nedsättande term om judiska elever. Man pratar om snåla judar, skämtar om förintelsen och Hitler. Sedan finns det också värre varianter, där judiska elever utsätts för våld och hotfulla situationer.

Mirjam Katzin har intervjuat både elever och lärare i Malmös skolor. Detta är några av de viktigaste slutsatserna:

• De judiska eleverna känner ett utanförskap i skolan, eftersom majoritetssamhällets traditioner är normen.

• I stort sett alla intervjuade judiska elever uppger att de någon gång har utsatts för verbala eller fysiska angrepp.

• Det är svårt för andra elever att förhålla sig till judiska skolkamrater, när skolans bild av judar är den som handlar om Förintelsen och den de möter i religionsundervisningen om ortodoxa judar i Jerusalem.

• Lärare tycker att det är svårt att hantera frågor om antisemitism, eftersom frågorna kan uppfattas som känsliga och konfliktfyllda.

Skalan av trakasserier varierar. En del handlar om mer eller mindre elaka skämt på judiska elevers bekostnad. Andra uttrycker ett direkt hat mot judar. En elev attackerades med snöbollar, en annan hotades med verktyg på slöjden, en tredje blev misshandlad mot korridorskåpen.

– Det är upprörande att barn utsätts för sådan rasism. Skolan ska vara en plats där alla känner sig välkomna och inkluderade, säger Mirjam Katzin.

Enligt rapporten gör utsattheten att det finns ett säkerhetstänk i hela den judiska gruppen. Att eleverna överväger hur öppet de kan visa sin judiska identitet, om de till exempel ska gömma undan sin Davidsstjärna. Att familjer noggrant väljer vilka skolor eleverna ska gå på för att slippa glåpord och trakasserier.

LÄS MER. Skolkommunalrådet: ”Gör något liknande i er egen kommun”. 

Konspirationsteorier florerar bland elever, visar rapporten.

– De bygger på antisemitiska föreställningar och utmålar judar som en ond elit som styr världen och utgör ett hot mot andra. Lärare vittnar om att denna alternativa omvärldssyn utmanar skolans kunskapsbegrepp, säger Mirjam Katzin. 

LÄS MER. Malmös lärare ska lära sig hantera Israel/Palestina-frågan.  

Skolpersonal vittnar i rapporten om att det kan vara svårt att hantera frågor kopplade till antisemitism. Vari ligger svårigheten?

– I klassrummet är fokus mycket på att hålla ordning i klassen och att uppnå kunskapsmål. Man kanske har en vardag där det är svårt att prioritera frågor som har med värdegrund och demokrati att göra. Då blir det nödvändigt att lägga locket på för att ta sig igenom skoldagen, i stället för att hantera de känslor som kommer upp till ytan.

En sådan konflikthärd är Israel/Palestina-frågan, där elever med familjeerfarenheter av konflikten i Mellanöstern kan utkräva ansvar av judiska elever för staten Israels politik.

Om detta skriver Mirjam Katzin i rapporten: ”Grundläggande är att skolorna behöver prata om situationen och dess olika perspektiv snarare än att ducka frågan.”

Rektor Charlotte Löfqvist på Fågelbacksskolan i Malmö känner igen sig i rapporten.

– Vi kan inte förneka de här problemen, säger hon. 

Rektor Charlotte Löfqvist på Fågelbacksskolan i Malmö. Foto: Privat.

Hon berättar att Fågelbacksskolan nyligen har skapat en arbetsgrupp med lärare och annan skolpersonal som ska ha fokus på och bevaka alla människors lika värde, antirasism och antisemitism.

– Gruppen ska också ansvara för att lyfta frågan om hur man arbetar med kontroversiella frågor planerat i undervisningen och hur man möter dessa spontant när de dyker upp.

Att utse Mirjam Katzin till skolsamordnare mot antisemitism var första steget för Malmö stad, att ta fram rapporten var det andra. Nu kommer det svåra: att agera mot och förebygga skolgårdsantisemitism och att ge unga möjlighet att vara öppna med sin judiskhet.

Mirjam Katzin har bara påbörjat sitt uppdrag. Hon finns nu tillgänglig som resurs för skolorna och har flera projekt på gång (se faktaruta), bland annat fortbildning av lärarna och ett nytt nätverk bland skolpersonal som är engagerad i frågorna.

– De relationer som finns mellan lärare och elever är det viktigaste verktyget i det här arbetet, säger hon.

Att klämma in enskilda temadagar räcker inte, påpekar hon. Värdegrundsarbetet i skolan måste bedrivas långsiktigt. 

– Ingen annan kommun har ett så ambitiöst arbete mot antisemitism som Malmö.

Detta gör Malmö stad nu:

• Driver ett skolnätverk mot antisemitism, där engagerad skolpersonal kan utbyta kunskap, stöd och resurser.

• Samverkar med Svenska kommittén mot antisemitism kring utbildningar och hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

• Utbildar skolpersonal om antisemitism.

• Tar fram lärarhandledningar och undervisningsmaterial.

• Arbetar med att stärka kunskapen om nationella minoriteter i skolan.

• Samverkar med Judiska församlingen Malmö kring ett judiskt utbildningscenter.

• Samverkar med civilsamhällesorganisationer mot antisemitism.

• Samverkar med universitet och forskarsamhälle kring att utveckla forskning.

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev