”Utbildningssystemet behöver starka incitament”

Slutreplik. Vi uppskattar svaren och intresset från Sveriges förenade studentkårer (SFS) och TCO för vårt förslag om ren prestationsersättning för distanskurser. Vi är alla ense om att kursutbudet bör öka, men inte om vägen dit. Vi inom högskolan vill öka kvaliteten på de kurser som ges, medan SFS och TCO snabbt vill få fram fler kurser genom en ersättningsmodell som premierar rekrytering.

Varför är kvaliteten så viktig? Eva Nordmark skriver att genomströmningen är lägre på distanskurser, vilket vi framhöll i vår artikel. Dock är låg genomströmning inte given! Den går att höja med de åtgärder som Nordmark själv lyfter fram, såsom pedagogik, kursform och innehåll. Arbetet med att få fram kurser som yrkesverksamma både efterfrågar och genomför ska belönas – det är vår syn. Risken är annars att vi får ytterligare kurser som inte passar målgruppen och som inte fullföljs.

SFS anser att det sker ett betydande lärande av studenter som inte är motiverade att avsluta kurser och söka formellt bevis på detta. Vi konstaterar att i så fall är det ett tecken på att kurserna är olämpligt utformade, till exempel att de är för omfattande och spänner över fler ämnen än vad som intresserar studenterna. Vidare måste högskolan ge slutförda kurser ett tydligt värde som bevis på kunskap för studenter och arbetsgivare. Bägge problemen behöver adresseras och den helt prestationsbaserade ersättningen ger rätt incitament för detta.

Det är svårt att föreställa sig ett bättre mått på kvalitet och måluppfyllelse för högskolans utbildningsuppdrag än att en erbjuden utbildning faktiskt slutförs!

SFS anser att universitet och högskolor ska få betalt för de kostnader utbildningar faktiskt medför oavsett kvalitet. Detta riskerar leda till löpande kostnadshöjningar. Och det var erfarenheter av finansieringen utan motprestation som ledde fram till dagens system i början av 1990-talet. Den kostnad som trots högre examinationsgrad uppstår vid avhopp går minska genom mindre kurser och digitalisering som sänker fasta kostnader.

Vi är alla överens om behovet att ställa om till ett livslångt lärande. Den prestationsersättning vi föreslår måste ge minst samma totala ersättningsnivå som i dagens system, vid dagens genomströmning. Sett över ett universitets hela utbud av distanskurser ger det en stabil och planerbar finansiering. Som komplement kan riktade satsningar behövas för att omarbeta och utveckla kurser.

Utbildningssystemet behöver starka incitament för att öka utbudet av distanskurser med hög kvalitet som möter SFS och TCO:s medlemmars och hela samhällets behov och efterfrågan. Med prestationsbaserad ersättning kommer högskolor som anpassar sina utbildningar efter det livslånga lärandets villkor att premieras med högre ersättning än i dag. Vi hoppas att diskussionen fortsätter i Styr- och resursutredningen samt andra forum.

Hans Hansson, professor, Mälardalens högskola

Sverker Janson, fil.dr, RISE SICS

Gunnar Karlsson, professor, KTH och RISE SICS