Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Upprop: Planera för grön utelek

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar. Fördelarna med gröna ytor är många och tydliga, men de behöver synliggöras och ligga till grund för samhällsplaneringen.

Publicerad: 12 september 2017, 03:33

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Betydelsen och värdet av de gröna utegårdarna för skolbarnens förbättrade hälsa är, enligt skribenterna, konkreta exempel på ekosystemtjänster. Foto: Mostphotos


Ämnen i artikeln:

SamhällsplaneringBarnMiljö

Naturvärden som bidrar till människors livskvalitet och välfärd kallas ekosystemtjänster. Betydelsen och värdet av de gröna utegårdarna för skolbarnens förbättrade hälsa är konkreta exempel på ekosystemtjänster. Bredden av olika ekosystemtjänster är dock omfattande – de ger oss inte minst maten vi äter utan även bättre luft, vatten och klimat.

Naturvårdsverket ställde i en Sifo-undersökning frågan om vikten av gröna utegårdar på förskolor och skolor. Hela 57 procent svarar att det är mycket viktigt. Får de svarande också kännedom om några av fördelarna med gröna utegårdar som att de bidrar till bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar – då svarar 71 procent att det är mycket viktigt med gröna utegårdar.

Dessa två versioner av samma fråga leder oss till två slutsatser. För det första vet eller anser en stor andel av Sveriges befolkning att gröna utegårdar är viktiga. För det andra visar skillnaden på 14 procentenheter att mer kunskap om gröna utegårdars ekosystemtjänster sannolikt kan påverka beslut om hur skolgårdar utformas.

I samma Sifo-undersökning svarar också över 75 procent att det är mycket viktigt att beslut tar hänsyn till naturvärden när bostäder och vägar ska byggas.

Barn som går i förskolor med utegårdar av trädgårdskaraktär har bättre motorik, högre koncentrationsförmåga och färre sjukdagar, jämfört med barn vars förskolor saknar gröna utegårdar. Sambandet är konstaterat i flera studier genomförda i Sverige och USA.

Naturen bidrar positivt till människans hälsa, vilket är en viktig socioekonomisk fråga då inte alla kan köpa en egen trädgård. En kanadensisk studie från 2015 visar att tio träd i stadskvarteret motsvarar samma hälsoeffekt för individen som om hen vore sju år yngre eller fick en ökad årsinkomst med 65 000 kronor. Andra studier visar att naturen reducerar stress, sänker blodtryck och stärker immunförsvaret. Det räcker med fem minuters skogspromenad för att sänka både puls och blodtryck!

Det behöver inte finnas en motsättning mellan att utveckla samhället och att gynna ekosystemtjänster. Tvärtom, hus och områden som planeras och byggs smart och samarbetar mer med naturen gynnar också ekosystemtjänster. Stärkta ekosystemtjänster ger förutom förbättrad hälsa, reglering av luftföroreningar, dämpning av vattenflöden, rening av dagvatten, kylande effekt under sommaren, kolinbindning i vegetation och mark, estetiskt tilltalande miljöer och bra förutsättningar för biologisk mångfald.

Dagligen fattas hundratals beslut om hur naturresurser ska användas. Trots att ekosystemtjänster är grunden i människans välfärd och livskvalitet är de fortfarande osynliga i flera samhällsbeslut. Genom att värdera tjänsterna får beslutsfattare viktiga underlag som visar fler värden.

Men det kräver kunskap om ekosystemtjänster och att dessa värderas i beslutsfattandet. Det är viktiga underlag när områden planeras, bostäder ska byggas, skogar ska värderas, jordbruk ska utvecklas och trafik ska organiseras. Det är nu hög tid att fler beslutsfattare ser ekosystemtjänsternas många olika bidrag till samhällsutvecklingen.

Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt, Boverket

Maria Thordarson, naturvårdsstrateg, Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Karin Stenholm,, planarkitekt och klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen i Hallands län

Carina Wettemark, koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Kristianstads kommun

Tobias Markensten, utredare, Jordbruksverket

Liselott Eriksson,, natur- och friluftsstrateg, Nacka kommun

Matilda Lissert, miljöledare, Veidekke Entreprenad AB

Elisabeth Berggren, kommunekolog, Skellefteå kommun

Karolina Brick, miljöchef, Riksbyggen

Annika Kruuse, projektledare BiodiverCity, Malmö stad

Doris Grellmann, naturvårdsplanerare, Umeå kommun

Charlotte Bejersten Nalin, hållbarhetsstrateg, NCC Building

Dagmar Gormsen, utvecklingsledare hållbarhet, Skanska

Karin Skantze, projektledare för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att kommunicera ekosystemtjänster

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev