Uppdatera lärare hela yrkeslivet

Lärarutbildningen ger en bra grund för starten på ett arbetsliv med det som många anser vara världens bästa jobb. Men en lärarutbildning ska inte – och kan inte – vara en utbildningsmässig ändstation som förväntas täcka in alla de krav ett yrkesliv i en föränderlig skola ställer.

En lärare måste bland annat ha kunskaper i skolämnen och ämnesdidaktik, specialpedagogik och skoljuridik, om ungdomskulturer, grupprocesser och pedagogiskt ledarskap. Utbildningen måste också ge utrymme för att bryta olika vetenskapliga perspektiv mot varandra och mot beprövad och egen erfarenhet av undervisning i den verksamhetsförlagda utbildningen.

Liksom andra yrken kräver läraryrket möjligheter till kompetensutveckling för att verksamheten ska kunna utvecklas. Sådana möjligheter finns redan i dag. Lärosäten erbjuder kurser som lärare kan gå på fritiden eller under tjänstledighet. Ett begränsat antal kan delta i forskarskolor eller lokala skolutvecklingsprojekt.

I statligt finansierade Lärarlyftet erbjuds lärare att gå kurser för att få behörighet för ämnen de undervisar i, men saknar formell utbildning i. Men trots att ungefär hälften av högstadielärarna saknar behörighet i något ämne minskade ansökningarna till Lärarlyftet med en fjärdedel vårterminen 2014 jämfört med i fjol.

Detta beror bland annat på att skolorna kräver lärarnas fulla närvaro och totala engagemang. Att erbjuda kurser som lärare förväntas delta i på fritiden, eller kurser som lappar och lagar identifierade brister är inte en rimlig väg att gå för att möta behoven av kompetensutveckling för lärare i en modern skola. Det är en förutsättning och en självklarhet att lärare kan erbjudas kompetenshöjande kurser inom ramen för sin arbetstid.

Vi menar att det behövs en genomtänkt och långsiktig strategi för att garantera kontinuerlig utveckling av kompetens för alla verksamma lärare. Ett tillvägagångssätt som innebär att lämna det traditionella fortbildningstänkandet och se nya möjligheter för lärares professionella utveckling.

Ett system för detta finns redan i några av de länder som uppvisar goda skolresultat, som Finland, Singapore och Kanada. Continuing Professional Development for Teachers, CPD, innebär att lärare ges möjlighet till och förväntas delta i återkommande kompetensutveckling. I linje med detta vill Stockholms universitet i samverkan med kommuner och skolhuvudmän erbjuda flera former av anpassade kompetenshöjande insatser:

• Skräddarsydda, meriteringsgrundande utbildningar som genomförs på campus eller i skolor och förskolor och som utgår från verksamhetens önskemål.
• Samarbete mellan skolor/förskolor och universitet i utvecklings- eller forskningsprojekt.
• Förstärkning av skolverksamheten genom möjlighet för lärare att delta i ämnesdidaktiska masterprogram eller forskarskolor.

Lärarexamen bör vara starten på ett yrkesliv med långsiktigt löpande möjligheter att utveckla professionell kompetens. Lärarutbildningen ger fullvärdiga lärare, men inte färdigutbildade lärare. Den professionella utvecklingen behövs för att kunna leda verksamheter för barn och ungdomar i en föränderlig värld.

Med förslaget hoppas vi uppnå förstärkt forskningsanknytning i undervisningen, höjd attraktionskraft för de skolhuvudmän och kommuner som vill samverka kring insatserna samt engagerade lärare som stimulerar eleverna att uppnå bättre skolresultat. Det är hög tid att skolan, eleverna och lärarna ges möjligheter till en säkrad uppdatering på vetenskaplig grund.

Hans Adolfsson, prorektor vid Stockholms universitet

B-O Molander, rektorsråd vid Stockholms universitet