Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Tydligare regler vägen till rättvis betygsättning

I vår vardag som gymnasieelever upplever vi ofta otydligheter kring betygssättning. Vi välkomnar att detta viktiga ämne nu aktualiserats och att gymnasieministern uttryckt en vilja att ta itu med problemet.

Publicerad: 8 april 2016, 14:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vår upplevelse är att de metoder som används för bedömning och betygsättning i dag kan variera mellan lärare och inte alltid utgår från kunskapskraven och andra styrdokument.


Ämnen i artikeln:

BetygGymnasieutbildning

De tre niondeklassare som i dagarna uppmärksammats för att ha fått tre olika bokstavsbetyg på en identisk uppgift visar på ett betydande problem i den svenska skolan. Händelsen är ett exempel på hur fel det kan gå när lärare inte har en tydlig praxis kring bedömningar i skolan.

Nuvarande läroplan för gymnasieskolan har varit gällande sedan 2011. Det är lätt, både som lärare och elev, att ha synpunkter på denna. Att argumentera för att den ska bytas ut är dock inte speciellt konstruktivt då en omvälvande reform av det slaget är det sista den svenska skolan behöver just nu. Istället för fler förändringar i skolans styrdokument så måste den läroplan som nu gäller implementeras på bästa sätt.

Vår upplevelse är att de metoder som används för bedömning och betygsättning i dag kan variera mellan lärare och inte alltid utgår från kunskapskraven och andra styrdokument. Detta skapar förvirring för den enskilde eleven kring vad som krävs för att uppnå de olika betygen och försämrar i ett större perspektiv likvärdigheten i gymnasieskolan. Det resulterar dessutom i att elever, istället för att ta till sig kunskap på bästa sätt, fokuserar på att lära sig att tyda varje enskild lärares betygsättning.

En av de mer olyckliga bedömningsmetoderna, som vi upplever skapar förvirring, är när bokstavsbetyg sätts på enskilda uppgifter som enbart prövar en del av betygskriterierna. Detta uppfattas sedan som en indikation på vilket betyg som kommer att sättas i slutet av kursen, vilket kan vara mycket missvisande då ett enskilt kunskapskrav enligt rådande betygssystem kan vara skillnaden mellan ett A och ett D.

Om ett betyg ska sättas på en uppgift utan att alla kunskapskrav har prövats måste det framgå mycket tydligt inom vilka kunskapskrav som eleven har bedömts. Och vi anser att det är bättre ifall det klargörs hur väl man har presterat i relation till de kunskapskrav som prövats i uppgiften. Eleven ges då en tydligare bild av vad som måste utvecklas än vad någon enskild bokstav kan visa.

Ett effektivt verktyg som används av en del lärare för att öka förståelsen för kunskapskraven är att låta elever bedöma de exempel på elevarbeten som ges ut av skolverket. Detta bidrar bland annat till förståelse för vad de värdeord som används i kunskapskraven, så som relativt god och till viss del underbyggda, innebär i praktiken.

Bedömningen i skolan skall ge eleven en förståelse om vad som måste utvecklas. Då får inte de värdefulla responstillfällena som uppstår efter bedömningsuppgifter slarvas bort på otydliga bokstäver. Vi elever måste få ta del av kunskapen om vår utveckling som läraren besitter, för att främja vår utveckling och för att vi skall förstå bakgrunden till våra betyg.

Tydligare direktiv för bedömning och betygsättning måste tas fram, och skolor och kommuner måste genom utbildningsinsatser försäkra sig om att dessa når ut.

Christian Brundu, gymnasieelev på Katedralskolan i Lund

Julius Eberhard, språkrör Grön Ungdom Syd

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BetygGymnasieutbildning

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News