Tekniskt basår hotas av bristande finansiering

I dagarna börjar ungefär 3 500 personer på utbildningen tekniskt basår. Det är en gymnasial utbildning i högskolemiljö som låter studenter läsa in den behörighet som krävs för att senare kunna läsa en ingenjörsutbildning.

Tekniskt basår breddar universitetens rekrytering och höjer kvaliteten på svenska ingenjörer.

Trots fördelarna hotas utbildningen nu på många håll av nedläggning. Det förberedande programmet lever på lånad tid, med en gammal förordning och en osäker ekonomi. För att säkra utbildningens framtid måste regeringen se över och lösa det snarast. Tiden är knapp, lärosätena har redan idag svårt att motivera varför de ska prioritera den här utbildningen före ”riktiga” kurser och program.

Problemet är att den särskilda finansieringen för tekniskt basår sedan länge är borta. Det finns inga öronmärkta pengar för utbildningen och inga övriga garantier för att det tekniska basåret ska ges i framtiden. Universiteten tvingas i dag minska det ordinarie utbudet av program och kurser för att få plats med tekniskt basår.

Universitet och högskolor behöver emellertid en bra plattform för att även i framtiden kunna erbjuda tekniskt basår. Med tydliga direktiv för huvudmannafrågan, finansiering och kvalitetsuppfyllelse kan tekniskt basår även fortsättningsvis vara en väg in i akademin för alla, oavsett bakgrund, ålder och ursprung.

Det har snart gått 25 år sedan det tekniska basåret infördes. Då finansierades utbildningen med särskilda statliga pengar för att öka söktrycket till de tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som gapade tomma, för att i förlängningen förse arbetsmarknaden med eftertraktade ingenjörer.

Basåret är än idag en möjlighet för studenter att läsa in den behörighet som krävs för att kunna läsa ingenjörsprogrammen. Det handlar framförallt om kvinnliga sökande och studenter som får en möjlighet att välja om efter en gymnasieutbildning som saknat naturvetenskapliga kurser. Bland studenterna finns dessutom elever som kommer från hem med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning, och då blir det tekniska basåret en möjlighet att vänja sig vid den akademiska miljön och känna sig trygga i den samtidigt som de läser in den kompetens de saknar.

Tack vare tekniskt basår får alltså universitet och högskolor tillgång till studenter som annars inte hade sökt tekniska utbildningar och bidrar till stor samhällsnytta. Många teknikföretag i Sverige  vill dessutom bredda sin rekrytering. Vi tror att tekniskt basår tydligare kan utnyttjas för att möta efterfrågan från företagen men då måste det vara ett tydligt mål från statligt håll.

Amelie von Zweibergk, chef för industriell utveckling, Teknikföretagen

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör, Sveriges Ingenjörer