Ta chansen att satsa på skolan redan nu!

Riksdagen har beslutat om budgetramar för 2019, men eftersom det saknas en riktig regering är det nu upp till utbildningsutskottet att fördela resurserna till olika områden. Lärarförbundet har utifrån de fastslagna ramarna tagit fram ett förslag på hur Utbildningsutskottet bör fördela pengarna.

Vi menar att politikerna bör ta chansen att komma överens om viktiga frågor för skolan. Det skulle ge en efterlängtad stabilitet och inte ha fokus på enskilda partiers löften. Gör skolan en tjänst - fatta beslut som inte rycks upp av en ny regering oavsett vilka partifärger den får!

Riksdagens avsatta resurser räcker inte till alla satsningar som borde göras. Fortsatta ekonomiska satsningar kommer behövas för att minska lärares arbetsbelastning och stärka likvärdigheten i skolsystemet. Fortsatta lönesatsningar för lärare och resurser för att lärarutbildningen ska få fler undervisningstimmar är nödvändiga. Vi lärare förväntar oss att en ny regering återkommer om detta när den väl finns på plats.

Men utifrån den nu liggande budgetramen kan Utbildningsutskottet redan nu fördela resurserna så att de gör största möjliga nytta för skolan. Framför allt bör beslut fattas om införande av ett så kallat professionsprogram.

Tanken med ett professionsprogram för lärare och skolledare är att ta fram ett nationellt system för kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären, från examen till pension. Programmet ska säkra rätten till utvecklad kompetens och bidra till att beprövad erfarenhet erkänns och används mer ändamålsenligt än i dag.

För att säkra elevers rätt till undervisning av hög kvalitet behövs välutbildade lärare och skolledare, fler forskande lärare och mer kollegialt lärande. Kompetensutveckling ska inte vara anhängig enskilda individers driv eller arbetsgivares goda vilja, det måste finnas ett system som säkerställer kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling. Det kräver ökade resurser och forskningsanslag och att lärarprofessionen ges klartecken att få vara drivande i den här utvecklingen.

Huvudsyftet är att både höja läraryrkets status och attraktionskraft samt kvaliteten i utbildningssystemet. Frågan är väl utredd och det finns ett gediget kunskapsunderlag för att kunna införa programmet omgående.

Enligt vår uppfattning borde därför riksdagen ta chansen att prioritera följande satsningar inom den befintliga ram som har antagits:

￭ 100 miljoner för att starta uppbyggnaden och införandet av professionsprogram för lärare och skolledare.
￭ 100 miljoner till Skolforskningsinstitutet för mer praktiknära skolforskning.
￭ 140 miljoner till minskade barngrupper i förskolan.
￭ 175 miljoner för att utöka satsningen på stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling, bland annat med fler administrativa assistenter och förstärkt elevhälsa.

Riksdagen borde också passa på att tillkännage att lärares och skolledares arbetsbelastning måste minska och övergå till en mer tillitsbaserad styrning av verksamheten.

Partierna borde alltså för en stund blunda för frågan om vem som ska ha regeringsmakten. Gör de det, så är de här förslagen faktiskt något som det borde gå att nå bred politisk enighet om. Det skulle dessutom göra alla till vinnare.

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet