Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Systemet uppfattas som rättvist men kan förbättras

Det nya betygssystemet infördes för att skapa tydlighet och precisera mål och Skolverkets utvärdering visar att syftet i de flesta fall uppnåtts. Några förändringar kan vara motiverade men det viktigaste är att systemet förblir tydligt och att lärarnas arbete inte försvåras.

Publicerad: 3 maj 2016, 14:54

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Syftet med den nya läroplanen och betygsskalan var att skapa tydlighet och precisera mål och krav för att öka likvärdigheten och förbättra elevernas kunskaper, skriver Christer Nylander (L).


Ämnen i artikeln:

BetygLiberalerna

Lärarna och eleverna uppskattar det nya betygssystemet. Det visar Skolverkets utvärdering som på regeringens uppdrag tittat på effekterna. En majoritet av lärarna är positiva till att fler betygssteg införts eftersom de anser att det möjliggör en mer rättvis betygssättning. Dessutom visar resultatet av den enkät som Skolverket genomfört i samband med granskningen att nio av tio lärare anser att de lyckas sätta rättvisa betyg och att åtta av tio elever upplever att de får rättvisa betyg.

Det nuvarande betygssystemet, med betygsskalan A-F, infördes i samband med att den nya läroplanen, Lgr 11, antogs för fem år sedan av en i stort sett enig riksdag på initiativ av Alliansregeringen och dess utbildningsminister, Liberalernas Jan Björklund.

Syftet med den nya läroplanen och betygsskalan var att skapa tydlighet och precisera mål och krav för att öka likvärdigheten och förbättra elevernas kunskaper. Skolverkets studie visar att syftet i de flesta fall uppnåtts och att lärare och elever tycker att den flergradiga betygsskalan ökar motivationen som gör det lättare förbättra sina betyg genom egna ansträngningar.

Skolverket har efter sin granskning tagit fram några förslag till förändringar i betygssystemet. Ett av de viktigaste är att utvidga innebörden av begreppet ”till övervägande del” för betygsstegen B och D som ett sätt att tillgodose kritiken mot att elever som uppnått A i de flesta moment, men som ”haft en dålig dag” på ett prov och därmed missat möjlighet att nå ett högt betyg.

Det kan finnas skäl att göra denna förändring, liksom förslaget att ha flera steg för underkänt så att eleverna kan se att de förbättrar sina resultat och närmar sig det godkända betyget E trots att de är underkända. I övrigt är jag tveksam till de övriga förslagen som att till exempel göra betygskriterierna otydligare genom att ersätta dagens kunskapskrav med ”riktmärken”.

Att sätta betyg är svår konst. Föräldrar och elever vill ha höga betyg. Kommuner vill ha höga betyg för att hamna högt i SKL:s ranking och skolor vill ha höga betyg för att kunna locka till sig elever. Ett sådant tryck leder förr eller senare till betygsinflation när resultaten faller samtidigt som meritvärdena höjs. Det är bara lärare och rektorer som kan och ska sätta emot om elevens kunskaper inte når upp till kunskapskraven.

Mitt råd till regeringen som fått ta emot Skolverkets utvärdering och nu ska presentera förslag till åtgärder för riksdagen är att inte försvåra för lärarna att sätta betyg. Lita på lärarna och låt dem utöva sin profession. Lärarna vet väl vad eleverna kan och inte kan.

Christer Nylander, vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott (L)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

BetygLiberalerna

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News