SVT måste sluta göda rasistiska fördomar

Vad är egentligen en fördom? Jag har fått anledning att fundera på det sedan Uppdrag gransknings rapportering om våldtäkter och att invandrade män sticker ut i statistiken över våldtäktsdomar. En fördom är enligt Svenska Akademiens ordbok en sakligt ogrundad uppfattning. Vidare går det att se fördomar som ett förutfattat antagande om någon eller något utifrån stereotypa uppfattningar. Den som tror sig veta att kosovoalbaner stjäl riskerar att se varje kosovoalban som tjuv. Exemplet är inte helt taget ur luften utan bygger på ett uttalande från Sveriges invandrarminister i början av 90-talet, i vilket hon påstod att kosovoalbaner snattade och stal av ”tradition”. Uttalandet blev hårt kritiserat men vem vet, i dag hade det kanske gett upphov till ett reportage i SVT.

Public service ska inte sprida fördomar. Det framgår av SVT:s och SR:s uppdragsbeskrivningar. SVT ska tvärtom enligt sitt sändningstillstånd utöva sändningsrätten ”opartiskt och sakligt”. Enligt radio- och TV-lagen ska dessutom den som tillhandahåller TV-sändningar se till att programverksamheten ”präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Detta är den så kallade demokratiparagrafen och den ska vara vägledande för all verksamhet inom SVT, inklusive nyhetssändningar, politiska program och granskande reportage.

Uppdrag granskning den 22 augusti aviserades med den uppseendeväckande siffran att 58 procent av de få män som faktiskt dömts för våldtäkt i tingsrätt var födda utomlands. Redan innan programmet sändes så gav detta upphov till diskussion och starka reaktioner. Allt, får en anta, till stor belåtenhet för redaktionen bakom programmet.

Vad säger oss egentligen siffran 58 procent? Inte mycket utöver det vi redan vet. Överrepresentationen av utrikes födda i viss brottsstatistik är väl känd sedan tidigare. Det finns ingenting som tyder på att utländskt ursprung i sig har betydelse men kopplingen till exempelvis kulturella influenser har inte undersökts närmare. Vi vet inte med andra ord, även om en del tror sig veta. Inte minst de samhällsdebattörer med högerprofil som fick lägga ut texten i programmet utan kritiska frågor om beläggen för sina påståenden.

Trots att det upprepades att det i och för sig är en liten del av alla invandrade män som blir dömda för våldtäkter så gav programmets vinkel tittarna anledning att tro att utländskt ursprung och afghansk kultur har avgörande betydelse. Något som inte adresserades var att programmets underlag av domar var högst bristfälligt och inte tog hänsyn till vare sig mörkertal eller ouppklarade våldtäkter. Siffran 58 procent kan inte beskrivas som något annat än missvisande i ljuset av allt som inte togs upp. Ändå blev siffran programmets clou, och den uppgift som kommer att leva kvar i tittarnas medvetande långt efter att sändningen hade avslutats. Vissa partier kunde inte ha önskat sig ett mer tendentiöst reportage, lagom till valdagen.

Från att ha behandlats som en samhällsfråga bland andra så har invandring och invånares ursprung alltmer kommit att hamna i fokus i såväl SVT som SR. Någonting har hänt med rapporteringen och de frågor som ställs om invandring, som enligt min mening borde ge upphov till ordentlig självrannsakan. Hur rapporteras exempelvis komplicerade samband och varför kategoriseras så ofta berörda individer utifrån ursprung och inte gemensamma nämnare som kanske har större betydelse? Alkohol, narkotika, låg utbildning och tidigare brottslighet nämndes exempelvis i Uppdrag granskning men de spåren följdes inte upp.

Trots allvarlig konkurrens från mytbildning på internet så har public service fortfarande en stor betydelse för hur samhällsproblem uppfattas och beskrivs. Jag förväntar mig att SVT nu tar sitt ansvar utifrån gällande lagstiftning och sändningstillstånd och slutar göda rasistiska och invandringsfientliga fördomar.

Per Holfve, riksdagskandidat för Feministiskt initiativ