Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Skola

Sverige är ett mycket bättre land nu

Allvarligt om en undergångsbild sätter sig. Dels gynnar det missnöjespopulister, som kan föra landet i fel riktning. Dels kan det bidra till en känsla av att det inte är någon idé att verka för politiska reformer som kan åtgärda en del av de problem som finns, exempelvis på arbetsmarknaden, skriver Maria Eriksson och Fredrik Segerfeldt, Stiftelsen Migro.

Publicerad: 20 november 2015, 05:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Enligt de flesta välfärdsmått är Sverige ett mycket bättre land nu, visar en rapport från Stiftelsen Migro, som publiceras i dag.


Ämnen i artikeln:

MigrationArbetsmarknadKriminalitetFlyktingmottagandeFlyktingpolitik

År 2014 gick Socialdemokraterna till val på att ”Sverige är ett bra land. Men något håller på att gå sönder.” Arbetarrörelsen byggde upp en känsla av ett land i sammanbrott, detta på grund av åtta år med borgerlig regering. På motsvarande sätt har invandringskritiska och främlingsfientliga krafter lyckats etablera en bild av att landet håller på att falla ihop, på grund av invandringen.

Bägge krafterna talar, mer eller mindre reaktionärt, om att det var bättre förr. Men uppfattningen om att Sverige på något objektivt sätt skulle ha varit ett bättre land under folkhemmets glansdagar har föga stöd i verkligheten. Tvärtom, enligt de flesta välfärdsmått är Sverige ett mycket bättre land nu. Det framkommer av en rapport från Stiftelsen Migro, som publiceras i dag.

Vår levnadsstandard är markant högre nu. Snittinkomsten (BNP per capita i 2014 års priser) är knappt fyra gånger högre än 1950 och nästan dubbelt (1,7 gånger) så hög som 1980. Sverige ligger åtta i OECD:s välståndsliga och på plats fyra bland EU-länderna.

En viktig del i skrämselretoriken har varit att landet slits sönder av ökade klyftor, antingen etniskt eller inkomstmässigt. Det är sant att inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i många andra västländer.

Samtidigt är Sverige fortfarande ett av de länder i världen som har minst inkomstskillnader. Sverige är också det EU-land där lägst andel av befolkningen lider av vad EU:s statistikmyndighet Eurostat kallar ”svår materiell fattigdom” (severe material deprivation).

Ett annat vanligt påstående är att den offentliga välfärden i Sverige håller på att falla sönder under tyngden av antingen skattesänkningar eller invandring. Återigen talar statistiken ett annat språk. Sverige ligger på sjunde plats bland OECD-länderna när det gäller offentliga välfärdsutgifter som andel av BNP (2014) och vi har nionde lägst spädbarnsdödlighet i världen. Enligt Social Progress Index, som mäter alltifrån hälsa och utbildning till ekosystemets hållbarhet och personlig frihet, är vi näst bäst i världen.

Inte heller när det gäller brottslighet finns det fog för att säga att Sverige går sönder. Antalet mord per 100 000 invånare, liksom personrån och hot, har legat på ungefär samma nivå under hela 2000-talet.

Självklart är det viktigt att motverka de brottstrender som ökar, exempelvis att kriminella gäng tar över stadsdelar. Men den typen av prioriteringar kräver också en rättvisande bild av hur brottsligheten i stort ser ut.

Det påstås också ofta att såväl ökade inkomstskillnader som invandring minskar den mellanmänskliga tilliten, ökar korruptionen och undergräver demokratin. Men enligt SOM-undersökningarna har tilliten varit konstant mellan 1996 och 2013, Transparency International rankar Sverige som fjärde minst korrupt av 175 länder och Freedom House ger vår demokrati högsta betyg.

Det är naivt att blunda för svåra utmaningar. Den stora invandringen just nu ställer krav på Sverige. Vårt land står också inför flera viktiga samhällsproblem som behöver lösas.

Just därför är det så allvarligt om bilden av en nära förestående undergång sätter sig. Dels gynnar det missnöjespopulister, som riskerar att verkligen föra landet i fel riktning. Dels kan det bidra till en allmän känsla av att det inte är någon idé att verka för de politiska reformer som skulle ha kunnat bidra till att åtgärda en del av de problem som finns, exempelvis på arbetsmarknaden.

Man kan också fundera över hur den allmänna tilliten i samhället påverkas av om människor intalas att det i allt mindre utsträckning går att lita på andra människor.

Det allvarligaste med överdrivna domedagsrop är att de riskerar att bli en självuppfyllande profetia.

Maria Eriksson, författare till Migro-rapporten ”Håller Sverige på att gå sönder?”

Fredrik Segerfeldt, författare till Migro-rapporten ”Håller Sverige på att gå sönder?”

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev