Svenska nyheter sätter fingret på skolvalets baksidor

Friskolornas riksförbund med VD Ulla Hamilton i spetsen rasar mot SVT-programmets ansökningsportal Skolko och hävdar att de har mottagit 17 000 registreringar. SVT menar att det rör sig om 994 ansökningar.

Friskolorna har nu satt stopp för möjligheten att söka flera skolor samtidigt (och därmed paradoxalt nog begränsat valfriheten).  Debatten om huruvida satirprogram ska ägna sig åt att skapa ansökningsförfaranden lär fortsätta. Jag menar att det var ett rätt harmlöst tilltag och att friskolorna lika gärna skulle kunna glädjas åt att de är hett eftertraktade. Det må vara hur det vill med den saken. Jag har själv jobbat på myndighet i flera år och vet att okynnesanmälningar kan kosta tid och energi, samtidigt som det någonstans hör till när man arbetar i allmänhetens tjänst. Det väsentliga är trots allt vad debaclet säger om det fria skolvalet och vad denna frihet egentligen innebär.

I debatten om vinster i välfärden återkommer högern och näringslivet hela tiden till värdet av valfrihet. Utan vinster i välfärden så hotas valfriheten, brukar det hävdas. Förutom att det inte finns något rakt samband mellan stora vinstuttag och valfrihet så finns det anledning att fråga sig om alla verkligen kan välja fritt och om de i så fall gör det. Skolverket resonerade kring det här i en rapport som släpptes 2012. Rapporten har några år på nacken men följande passage är fortfarande värd att begrunda. ”Elevers faktiska möjlighet att välja grund- och gymnasieskola påverkas i stor utsträckning av det utbud av skolor och utbildningar som finns inom de lokala/regionala kontexter där de bor. Men även faktorer som geografiskt avstånd, infrastruktur och kommunal samverkan kan påverka valmöjligheterna i praktiken.” Skolverket lyfte även föräldrarnas ekonomi, studievana och anknytning till Sverige som faktorer som kunde tänkas påverka vilka skolval som görs och kan göras. Skolverket analyserade valmöjligheterna i praktiken och inte bara som en teoretisk möjlighet. Högern brukar inte vilja diskutera plånbokens storlek för de val individer gör i verkligheten men det krävs ingen examen i ekonomi för att förstå att pengar har betydelse om avstånden ökar mellan hem och skola.

Skolverket har nyligen släppt en rapport där de på djupet analyserar socioekonomiska faktorers betydelse för elevers skolresultat. I korthet kan sägas att resonemangen från 2012 har bekräftats i praktiken. Trots valfrihet på papperet så har skolsegregationen ökat och även skillnaderna i skolors betygsresultat. Rapportens slutsatser kan faktiskt inte beskrivas som annat än alarmerande och det är uppenbart att något måste göras.

LO har i ett debattskifte med Friskolornas riksförbund föreslagit ett rättvisare skolval med förändrade urvalskriterium. Friskolornas riksförbund har föga förvånande protesterat. Friskolorna talar i egen sak men det är faktiskt lite svårt att föreställa sig hur urvalet skulle gå till i praktiken. Målet måste ju vara en likvärdig skola för alla, inte att slussa barn till skolor med sämre resultat utifrån föräldrarnas inkomst. Det är i sammanhanget värt att påminna om att EU:s rättighetsstadga innehåller ett förbud mot diskriminering utifrån såväl social börd som förmögenhet. Det har ännu inte fått genomslag i svensk rätt men kan ändå vara värt att hålla i minnet när man laborerar med olika socioekonomiska faktorer.

Skolkommissionen har föreslagit aktiva skolval som ett sätt att bryta skolsegregationen, ett förslag som har fått uppbackning från OECD. Skolkommissionen föreslog även lottning istället för kötid, vilket väckte visst rabalder häromåret. Det kan man kanske förstå med tanke på hur mycket möda och besvär som föräldrar investerar för att just deras barn ska få en gynnsam start i livet. På samhällelig nivå handlar det dock om att bygga ett system som är så rättvist och genomtänkt för alla barn som det bara går.

Jag kandiderar till riksdagen för Feministiskt initiativ och vi är skeptiska till såväl vinstuttag som ett skolsystem baserat på individers val, fria eller ej. Inte för att valfrihet skulle vara något dåligt i sig utan för att det skapar problem som inte kan lösas genom krångligare val. Utmaningarna är svåra och det lär nog krävas kompromisslösningar för att nå en majoritet i riksdagen. Två saker kan dock konstateras: 1) Det ”fria” skolvalet är inte fritt i praktiken. 2) Det ”fria” skolvalet har förstärkt problem som måste lösas. Dessa problem är betydligt större än att SVT satt fingret på skolvalets baksidor.

Per Holfve, jurist med inriktning mänskliga rättigheter, riksdagskandidat (FI)