Svag domarinsats om ekonomisk tillväxt

REPLIK. I en replik på min Perspektivartikel om ekonomisk tillväxt påstår Göran Swahn, vd för Indikat AB, att jag gör mig skyldig till ett trippelfel. Det är en svag domarinsats på samtliga tre punkter och jag tänker här förklara varför.

Det första felet som Swahn utdömer är att real BNP per capita inte mäter köpkraft. Det är förvisso sant som han skriver att Alliansregeringens skattesänkningar har gett många hushåll en ökad disponibel inkomst. Men det vore märkligt att i en artikel om ekonomisk tillväxt bortse från skattekvoten i den svenska ekonomin.

Skatter används bland annat till att finansiera polisen, sjukvården och skolan. Sänkt skatt innebär därför sämre skydd mot brottslighet, sämre sjukvård och sämre utbildning – för dem som inte anpassar sin privata konsumtion.

Man kan förstås ändå diskutera om en hundralapp gör större nytta hos den som tjänat in pengarna än i statsbudgeten. Någon sådan diskussion ryms dock inte inom Swahns domarinsats. Rent terminologiskt är det också standard att ”köpkraftsjustera” BNP. Detta görs genom att ta hänsyn till länders prisnivåer och inte genom att räkna bort de skatter som invånarna betalar.

Mitt andra fel är, enligt Swahn, att tillskriva Sverige nolltillväxt i real BNP per capita. Jag måste här få citera den allra första meningen i min text: ”Sedan år 2007 har Sverige inte haft någon tillväxt i real BNP per capita.” Detta är korrekt.

Swahn föredrar dock att använda tillväxten sedan år 2006, som emellertid inte uppgår till mer än 0,3 procent på årsbasis. Läsaren får själv bedöma hur allvarligt fel jag gjort mig skyldig till genom att utelämna detta.

Swahns tredje domarinsats består av att underkänna min användning av begreppet ”medelsvensson”. Detta begrepp har tydligen blivit meningslöst eftersom ”människor med likartade förhållanden och inkomster uppvisar skilda preferenser och beteenden” så att det är ”omöjligt att peka ut någon individ som medelsvensson”.

Nu var jag inte ute efter att peka ut någon speciell individ utan syftade med begreppet medelsvensson enbart på den inkomstmässigt genomsnittlige svensken. Jag har svårt att se detta som något större fel i en text om ekonomisk tillväxt.

Därmed kan det utdömda trippelfelet avfärdas, och det med så pass god marginal att varken Hawk-Eye-teknik eller någon annan typ av målfoto behöver användas.

Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi, programchef vid Institutet för Näringslivsforskning