Skola
Större optimism hos friskolors rektorer
Publicerad: 6 juli 2021, 09:10
Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund och Åsa Fehlén, Lärarnas Riksförbund. Foto: Mats Lindeborg och Elisabeth Ohlson Wallin/LR
Rektorernas bedömning av hur väl deras skolor kommer att klara sitt uppdrag skiljer sig mycket beroende på elevsammansättning och huvudmannaskap. Det visar en färsk enkätundersökning.
Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund har med en enkät frågat 700 rektorer på högstadieskolor hur de ser på möjligheten att deras skola och elever ska nå sina mål.
Enkätsvaren har kombinerats med bakgrundsdata, bland annat om elevsammansättningen utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund, huvudmannaskap och skolans ekonomi.
Nästan hälften av de fristående högstadieskolorna i undersökningen har elever vars föräldrar placerar sig i den översta fjärdedelen när det gäller utbildning. Samtidigt har nära en tredjedel av de kommunala skolorna ett elevunderlag där föräldrarna sammantaget har den lägsta genomsnittliga utbildningsnivån. Detta har stor betydelse för hur rektorerna bedömer hur de kan klara framtida utmaningar.
I skolorna med de socioekonomiskt starkaste eleverna bedömde exempelvis 86 procent av rektorerna att de har goda möjligheter att rekrytera behöriga lärare. I kategorin med de lägst utbildade föräldrarna var andelen 67 procent.
De två fackförbunden pekar på att den svenska skolan blivit alltmer uppdelad och att friskolorna har en betydligt mer gynnsam situation utifrån elevsammansättning.
I undersökningen bedömer 93 procent av rektorerna för fristående skolor att många elever kommer att söka sig till deras skola. 90 procent svarar att det kommer gå bra att få alla elever att nå gymnasiebehörighet. Motsvarande siffror för hur kommunala rektorer svarar är 73 respektive 65 procent.
Skillnaderna mellan friskolor och kommunala skolor går igen också när det gäller hur rektorerna bedömer möjligheten att klara god ekonomi framöver.
– Politikerna kan inte blunda för det som rapporten visar. Det krävs förändringar på systemnivå för att komma till rätta med de stora skillnader i förutsättningar som olika rektorer har, säger Matz Nilsson, förbundsordförande, Sveriges Skolledarförbund i ett pressmeddelande.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, vill se en bredare satsning från samhället för att bryta den negativa utvecklingen i vissa skolor.
– Att Sverige får en mer likvärdig skola som kompenserar för elevernas olika bakgrund är en ödesfråga för vårt land, säger hon.
De två fackförbunden vill att staten tar ansvaret för finansieringen av skolan. Man kräver också skolvalssystemet göras om så att staten ansvarar för administrationen av antagningen.