Stockholms allergivård håller på att haverera

Extremt höga halter inledde årets rekordtidiga al- och björkpollensäsong och nu varnas det även för gräspollen. Konsekvensen för länets cirka 430 000 pollenallergiker är ett halvår av snuva, rinnande och kliande ögon, trötthet, koncentrationssvårigheter och i värsta fall astma. Barn och vuxna med allvarlig allergisjukdom går en dyster framtid inom vården till mötes när allergologerna bara blir färre och färre.

På grund av en mycket hög medelålder väntas stora pensionsavgångar bland allergologerna inom de närmsta fem åren, vilket innebär att mycket allergikompetens och många års samlade erfarenheter går förlorade. Utan krafttag blir följden att enbart 13 av dagens 23 vuxenallergologer och 14 av dagens 20 barnallergologer kommer att finnas i tjänst för att ta hand om de cirka 10 procent av barn och vuxna som har så allvarliga allergiska besvär att de inte kan utredas av eller behandlas i primärvården.

I dag vet vi att var femte vuxen har någon form av allergi och cirka 30 procent av våra skolbarn har en pågående allergisjukdom som astma, hösnuva, eksem eller födoämnesallergi. Samma individ kan drabbas av flera allergier samtidigt. Många pollenallergiker tror sig helt i onödan vara svårt allergiska mot nötter, men har i själva verket enbart en björkpollenallergi med ofarlig nötallergi. Allergologen har den medicinska kompetensen att särskilja dessa tillstånd men utan specialistkonsultationen fortsätter många att oroa sig själva och andra vårdinstanser helt i onödan.

Allergi är en kronisk sjukdom som måste tas på stort allvar både för den enskilde som drabbas, men även med hänsyn till de samhällsekonomiska konsekvenserna. Kostnaderna för de cirka 1,5 miljoner svenskar som har en allergisjukdom uppgår till minst 10 miljarder kronor varje år – kostnader i nivå med andra folksjukdomar som stroke och diabetes. Vi kan inte acceptera detta – de livsviktiga allergikunskaperna inom vården måste säkras.

Behovet av utbildning, fortbildning och praktisk träning inom allergologi i Stockholms län har påtalats många gånger de senaste åren, men ingen tycks ta ett övergripande. Allergologi är ett komplext och mångfacetterat specialistområde. Som regel tar det efter läkarexamen mer än tio år att bli allergolog. Utbildningssjukhusen vars ekonomi redan är kärv tvingas prioritera med resurserna då landstinget – i bästa fall – bidrar med 30 procent av lönekostnaden för den som ska utbildas. Stockholms Läns Landsting har en brådskande uppgift att lösa frågan om hur allergologiutbildningen ska regleras och ersättas framöver.

Vare sig det handlar om barn i skolåldern, ungdomar eller vuxna, är ökad skolfrånvaro, nedsatt inlärningsförmåga, ökad sjukfrånvaro, förlorade arbetsinkomster och nedsatt arbetsförmåga den bistra verkligheten när allergisjukdomen inte tas på allvar. Då vi vet att allergisjukdomarna drabbar allt fler samtidigt som antalet stockholmare växer med drygt 35 000 individer årligen blir det enkelt att förutspå framtiden – behovet av högkvalificerad och trygg allergivård kommer bara att öka. För att bemöta denna tillväxt och skapa en sammanhängande vårdkedja för patienten krävs samspel mellan vuxenallergologer, barnallergologer, ÖNH-specialister, hudläkare, allergisjuksköterskor, husläkare med flera. Vi anser att grundförutsättningarna för detta är utbildning, kunskap och kompetens.

Läget är akut då det tar tid att utveckla den kompetens och samla på sig de erfarenheter som krävs för att ta hand om multiallergiska barn och vuxna. Det finns i dag endast en vuxenallergolog och fem barnallergologer under utbildning i länet. Den siffran vittnar om en kraftigt underdimensionerad utbildningsinsats som inte på något vis ser till det växande vårdbehov vi måste förbereda oss för.

I dag läggs ansvaret för att utbilda fler allergologer på varje enskild sjukhusklinik och det fungerar uppenbarligen inte. Filippa Reinfeldt och övriga ansvariga politiker i Stockholms Läns Landsting behöver omgående inse allvaret och vidta konkreta åtgärder för att rädda allergivården i Stockholm. Vi anser att det inom en femårsperiod bör skapas minst 10 nya utbildningsplatser inom allergologi. Detta kan endast ske om landstinget anslår tillräckligt med öronmärkta pengar så att de idag verksamma inom specialiserad allergivård får möjlighet att utbilda nya allergologer i sin verksamhet.

Pär Gyllfors, medicine doktor och specialist i allergologi Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans Sjukhus (Praktikertjänst), tidigare ordförande i SFFA (Svenska föreningen för Allergologi)

Maria Ingemansson, Specialist i barnallergologi, överläkare Sollentuna BUMM och Astrid Lindgrens Barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset

Karin Toll, medicine doktor och specialist i Öron, näs- och halssjukdomar, överläkare Öron-, näs- och kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Victoria Strand, medicine doktor och specialist i allergologi, verksamhetsansvarig Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans Sjukhus (Praktikertjänst), författare till SLL:s Regionala Vårdprogram för Astma hos vuxna

Anders Lindfors, medicine doktor och specialist i barnallergologi, överläkare vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus