Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Starkare styrning ska ge fler yrkesutbildade

Publicerad: 31 januari 2022, 11:25

”Vi ska få ett bredare och större utbud av yrkesprogram så att elever kan söka sig till dem och inte behöver söka sig till högskoleförberedande program”, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Foto: Marko Säävälä/TT

En större andel av gymnasieeleverna bör gå utbildningar som leder till jobb och det ska skolhuvudmännen ta större ansvar för, anser regeringen.


Enligt regeringens förslag ska en princip införas i skollagen som innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in när huvudmän bestämmer antalet utbildningsplatser. I dag styrs utbudet i för hög grad av popularitet bland elever, enligt utbildningsminister Anna Ekström (S).

– Vi kommer att sätta arbetsmarknadens behov i centrum. Förslaget bidrar till bättre kompetensförsörjning och bättre etablering, säger hon.

Bakgrunden är ett betänkande som förre kommunstyrelseordföranden i Norrköping, Lars Stjernkvist, levererade år 2020. Det gick i korthet ut på att gymnasieskolans utbud av utbildningar bättre ska matchas mot arbetsmarknadens behov.

TT: Går det att tvinga elever till utbildningar för att de matchar arbetsmarknadens behov?
– Nej, vi ska inte tvinga eleverna att söka någon enda utbildning, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Regeringens förslag innebär att enskilda huvudmän som vill starta gymnasieskolor bara ska få sina ansökningar godkända om utbildningen bidrar till att fylla ett behov på arbetsmarknaden.

Kommunerna ska åläggas att samverka med minst två andra kommuner om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i gymnasieskolan och komvux. 

Dessutom får regionerna redan i augusti i år ett tydligare ansvar för att bedöma kompetensbehovet i regionen, i såväl privat som offentlig sektor, bland annat genom att samråda med olika branscher.

– Om en region på ett tidigt stadium genom kontakter med branschföreträdare får kännedom om att en större företagsetablering är på gång, då kan det vara läge att redan från början skapa ett bra utbud av gymnasieutbildningar och komvuxutbildningar för att se till att det finns färdigutbildad arbetskraft till de nya batterifabriker och gröna näringar som växer fram, säger Anna Ekström. 

Hon lyfter behovet av elektriker, VVS-montörer och undersköterskor. I motsats till utbildningar som enligt Anna Ekström marknadsförs med att ge allt man behöver veta för att bli en framgångsrik influencer.

LÄS MER: Bristande yrkesutbildning kostar 2,8 miljarder i veckan 

TT: Du nämner ett antal branscher där det är brist, men vilka utbildningar är det som ska krympas?
– Utredningen pekade på att det var en stor grupp elever som går högskoleförberedande program utan att söka sig till högskola, och sedan söker sig ut på arbetsmarknaden utan att ha den kompetens de behöver.

Enligt ministern ska förslaget inte leda till att samhälls- eller naturvetenskapliga utbildningar minskar.

– Jag ser framför mig att vi ska få ett bredare och större utbud av yrkesprogram så att elever kan söka sig till dem och inte behöver söka sig till högskoleförberedande program.

DS/TT

 

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev