Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Stäng inte dörren för fattiga utländska studenter

2014 års Nobels fredspris gick till Malala Yousafzai för hennes kamp för att ge unga flickor rätt till utbildning. Detta borde ge vår riksdag en tydlig signal att besparingar som främst drabbar studenter i låg- och mellaninkomstländer inte är ett genomtänkt beslut.

Publicerad: 14 januari 2015, 04:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vi som universitet har ett globalt ansvar för forskning, utbildning och kunskapsöverföring.


Ämnen i artikeln:

HögskolanArbetsmarknad

Sedan 2011 betalar utomeuropeiska studenter för att studera vid svenska lärosäten. Tack vare stipendier via Svenska Institutet har studenter från låg- och mellaninkomstländer ändå fått en chans att utbilda sig i Sverige i ämnen som är viktiga för dessa länders utveckling. Detta är studenter som aldrig skulle ha råd att betala för dessa utbildningar själva. Studenter som genomgått utbildning inom till exempel medicin och hälsa bidrar med sin kunskap till att minska ojämlikhet, förebygga ohälsa och utveckling av hälso- och sjukvård i sina hemländer.

Både regeringens och allianses budget för 2015 innebär en drastisk nedskärning av dessa stipendier. År 2014 gavs 500 biståndsstipendier för utbildning i Sverige, för 2015 planerades tidigare ytterligare 200. Men nu blir det tvärtom. Budget för 2015 tillåter inte mer än ynka 25 nya biståndsstipendier nästa år. Den enda dörr som stod öppen för denna grupp, stängs nu nästan helt.

Ju fler studenter från låg- och mellaninkomstländer som får möjlighet att utbilda sig desto snabbare kan vi bygga ett mänskligt kapital som på plats snabbt kan agera när exempelvis pandemier bryter ut. Detta kan förebygga en snabb spridning innan hjälporganisationer är på plats. Om regeringens avsikt är att spara pengar så bör de tänka om. Kortsiktiga hjälpinsatser kostar mer än satsningar på ett långsiktigt uppbyggande av kompetens och mänskligt kapital.

Inom Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har vi mycket goda erfarenheter av kunskapsöverföring och kunskapsutbyte genom utbildning. Flera av våra tidigare studenter innehar idag nyckelpositioner inom hälsosektorn i sina respektive hemländer.

Ett exempel är en student från Addis Abeba, som fick chansen att studera en masterutbildning i folkhälsa med hjälp av ett stipendium. Han arbetar idag direkt under hälsoministern i Etiopien med uppgift att förbättra hälso- och sjukvården i Etiopien. Han är också nyckelperson i ett svenskt-etiopiskt forskningsprojekt kring hiv som syftar till att utveckla en hiv-behandling som fungerar i länder med begränsade resurser. Är inte detta ett exempel på svenskt bistånd när det fungerar som bäst?

Vi som universitet har ett globalt ansvar för forskning, utbildning och kunskapsöverföring. FN:s milleniemål för global utveckling ställer krav på oss. Riksdagens beslut om Politik för global utveckling (PGU) påtalar vikten av att svenska universitet erbjuder studenter från låginkomstländer tillgång till utbildning som inte finns i hemlandet. UNESCO understryker universitetetens ansvar och centrala roll för en hållbar global utveckling.

Men nu har alltså Sverige tagit ställning mot att ta emot studenter från låginkomstländer. Redan utsatta länder hamnar återigen i periferin. År 2015 borde inte detta få hända.

2014 års Nobels fredspris gick till Malala Yousafzai för hennes kamp för att ge unga flickor rätt till utbildning. Detta borde ge vår riksdag en tydlig signal att besparingar som främst drabbar studenter i låg- och mellaninkomstländer inte är ett genomtänkt beslut.

Med mycket små medel kan Sverige, genom utbildning, bidra till att öka kunskapen hos personer som därmed blir viktiga aktörer i uppbyggande av samhällsfunktioner i låg- och mellaninkomstländer. Vi uppmanar våra politiker att tänka om!

Gunilla Westergren-Thorson, dekan, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Cecilia Lundberg, vicedekan, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Anette Agardh, docent, Socialmedicin och global hälsa, och programdirektör för det internationella mastersprogrammet i folkhälsovetenskap, Lunds universitet

Karin Frydenlund, internationell chef, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

HögskolanArbetsmarknad

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News