Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Skola

Ställ tydligare krav på framtidens lärare

Det behövs fler ingångar till läraryrket och tydligare krav på framtidens lärare. Genom att skilja lärarexamen från lärarlegitimationen och införa ett legitimeringsprov för lärare kan Sverige uppnå båda dessa mål, skriver George Leef och Per Tryding.

Publicerad: 8 april 2013, 10:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LärareLärarlegitimation

Fredagen den 5 april hade utbildade lärare från länderna inom EU och EES möjlighet att göra ett lärarprov. Ett lämplighetsprov som kan godkänna lärarna så att de kan arbeta i den svenska skolan. Det är utmärkt så – men varför är det bara utländska lärare som kan göra det lämplighetstestet. Varför kan inte svenska jurister, kemister, läkare eller ingenjörer få den möjligheten? Kanske borde alla blivande lärare göra det? I USA förs en diskussion om en ”bar exam” borde införas inom flera yrkeskårer, bland annat lärarkåren.

Det är bra att bristerna i antagningen till lärarutbildningen uppmärksammas, men det betyder inte att lösningen på problemet ligger i antagningsreglerna. DN:s ledarsida kallar den svenska skolkrisen för en lärarkris. Framförallt är det en kris för läraryrket. Sverige behöver göra skillnad på lärarexamen och lärarlegitimation för att komma till rätta med yrkets status och påbörja arbetet med att attrahera framtidens lärare.

Läraryrket och lärarutbildningen sitter fast i en negativ spiral. I takt med att utbildningen urholkas, förlorar yrket sin trovärdighet. Det leder till att utbildningen tappar ytterligare i söktryck, vilket i sin tur innebär att antagningskraven minskar och kvaliteten sjunker. Men det behöver inte vara så.

Nyligen visade DN att de svenska skolreformerna inte ligger i linje med internationell skolforskning, det gäller även det svenska läraryrket. Lärarutbildningen – oavsett hur den utformas – garanterar inte bra lärare. Enligt en av de största sammanställningarna av internationell skolforskning, gjord av professor John Hattie, är teoretiska lärarutbildningar en av de faktorer som spelar minst roll för vad som gör en bra lärare. Resultatet är lika tydligt som viktigt: Alla som har gått en lärarutbildning blir inte bra lärare och man behöver inte ha gått en lärarutbildning för att bli en bra lärare. Handelskammaren har genomfört en undersökning bland 500 gymnasielärare som visar att sex av tio lärare underkänner lärarutbildningens betydelse för deras jobb. Trots det tas sambandet mellan lärarutbildning och lärarkvalitet för givet, ofta med hänvisning till den finska lärarutbildningen. Det finns skäl fråga sig vad Sverige egentligen bör lära av Finland.

Den finska lärarutbildningen har ett krävande och väldigt selektivt antagningsförfarande. Endast en av tio sökande blir antagen. De studenter som kommer in på utbildningen kan jämföras med civilingenjörs-, ekonom- eller läkarstudenter i Sverige. Den finska lärarutbildningen attraherar studenter som från början har bättre förutsättningar än många av de svenska lärarstudenterna. Om antagningskraven och lärarlönerna höjs dramatiskt så kanske yrkets status ökar och lockar fler sökande, men även om det vore så ökas ingenting över en natt – varken kraven eller statusen. Sverige står inför en allt allvarligare lärarbrist, och ökade antagningskrav på en redan försvinnande liten urvalsgrupp riskerar att helt dränera systemet.

Ytterligare en anledning att ifrågasätta lärarutbildningens järngrepp om skolans framtid handlar om utbildningsnivå. Den finske utbildningsexperten Pasi Sahlberg framhåller att en av nycklarna till Finlands framgång bestod i att göra lärarexamen till en masterexamen. Det kan mycket väl stämma för Finland, men det Sverige bör ta till sig av detta handlar inte om lärarutbildningen utan om vikten av att kräva en hög akademisk kompetensnivå av framtidens lärare. Lärarna måste förväntas vara experter på sina jobb.

Det behövs fler ingångar till läraryrket och tydligare krav på framtidens lärare. Genom att skilja lärarexamen från lärarlegitimationen och införa ett legitimeringsprov för lärare kan Sverige uppnå båda dessa mål. Legitimeringsprovet kan utgå från antagningskraven till den finska lärarutbildningen som bland annat består av intervju, arbetslivserfarenhet, antagningsprov och betyg. Skillnaden är att legitimeringsprovet görs mellan masterexamen och den obligatoriska introduktionsperioden som lärare. Det möjliggör även för att människor med andra utbildningsbakgrunder kan bli lärare.

Det finns ingen anledning att tro att en civilingenjör som klarar en sådan antagning inte kan bli en mattelärare i världsklass under någon del av sin karriär. Dessutom skulle ett legitimeringsprov bli en kvalitetssäkrare av lärarutbildningarna.

Per Tryding, fil dr i lärande, vice vd, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

George Leef, director of research John William Pope Center for Higher Education Policy, USA

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LärareLärarlegitimation

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News